Aftonbladet – 28 juli 1870, sida 2

STOCKHOLM den 28 Jul. B 0 Telegtåtimerna ha ännu endast att förmäla om små förpostfäktningar. Såsom vii! vår förutsatte, visar det sig nu, att den för-! sta telegrafunderrättelsen om preussarnes an3 fall på tullbuset vid Schneckliogen var orik-!!t tig; den preussiska truppstyrkan har ickelS först tillfångatagit och sedermera dödat tull-S betjeningen, utan ha de fransky tulltjenste-! männen blifvit dels dödade, dels tillfångatagna. Förmodligen var också denna tul!be-!l tjening beväpnad, hörande till något slags! tullgensdarmeri, Alit synes tala för riktigheten af den för-! modan, att något större angrepp från fran-! ska sidan i Rheintrakterna icke kommer att! ske, förr än den franska eskadern kommit ! till Östersjön för att med sina landstignings! trupper göra en storartad diversion i preus-: sarnes flank, på någon hittills okänd punkt. Det börjar numera bli temligen klart, att så snart franska flottan hunnit till de danska farvattoen, hvilket nu kan väntas inträffa i hvilket ögonblick som helst, kommer Danmark att utträda ur sin hittills iakttagna neutrala ställning. De artiklar, som förekomma i de med gårdagens post mottagna danska blad och för hvilka vi till någon dell, redogöra på annat ställe i bladet, göra detta : ganska påtagligt. Oaktadt de danska tidpvingarne träffat den öfverenskomme!sen attl! icke meddela det allraringaste i afseende på rustningar eller trapprörelser inom landet, kan man dock af åtskilliga yttranden i korrespondenser och på annan väg komna underrättelser märka, att rustningar bedrifvas med stor ifver. I den ställning Danmark intager kan en samverkan från dess sida bli af stor vigt för Frankrike b de i rent militäriskt och politiskt hänseende, det senare derigenom att minnet af den preussiska våldspolitik, som utgör den innersta grunden för hela kriget, klarare framträder för Europa. Hvad Sverige—Norge angår, så är det mer än antagligt, ja, soart sagdt ganska visst, att Frankrike icke ens kan önska, att vi skulle deltaga i kriget; ty en krigsförklaring från vår sida, som icke skulle kunna erhålla någon rimlig motivering, utan endast innebära en önskan och afsigt att hjelpa Frankrike, skulle kunna ha till följd att kriget icke längre ansåges lokaliseradt och att mot Frankrike väpnades någon makt, af hvars antagonism det kunde ha långt större skada än det kunde ha gagn af vårt bistånd. Danmark har deremot fullkomligt legitim gruod till en krigsförklaring mot Preussen för egen räkning, och ingen europeisk makt, med undantag af de tyska staterna, kan förundra sig öfver eller misstycka, att det begagnar sig af konjunktureroa, för att söka komma till sin rätt. Det sätt, hvarpå Preussen trampat traktaterna under sina fötter, den hänsynsiöshet, hvarmed det senast brutit mot den med Danmark afslutna fredstraktaten i Wien af år 1864, ger Daomark full anledning att betrakta sig såsom den der blifvit groft förorättad och utmanad samt att för egen räkning och icke ensamt såsom biträde åt Frankrike börja ett krig mot traktatsbrytaren. Lunds Weckoblad har en korrespondensartikel från Kjöbenhavn af den 24 dennes, hvilken innebåller åtskilliga märkliga meddelanden i afseende på den ögonblickliga stäillniogen och utsigterna. Vi anföra derur följande: Situationen är verkligen pinsam, emedan man hvarken vet, om man är köpt eller såld, och å andra sidan från morgon till afton plågas af de mest olikartade och oroväckande nyheter. Emellertid skola väl de värmaste dagarne bringa nägot slags ljus öfver situationen, och sålurda skall stämningen åter lyftas och blifva frimodigare icke blott i hufvudstaden utan i hela Danmark. Hvad som särskildt för tillfället tynger starkt på sionena här, är nsturligtvis ovissheten om hvilken ställning vi sjelfva skola komma att intaga under ett utbrytande krig. Annu har vär regering icke förklarat sig härom, och ingen vet här i detta ögonblick riktigt huru det skall gå. Ryssland och säkerligen också England sägas utöfva pression, för att förmå oss till neutralitetsförklaring, men den allmänna meningen här anser, att pu är ögonblicket kommet för oss att få afgjordt, om Danmark i förening med det danska Slesvig för framtiden skall bestå som en fri och oberoende stat, eller om den preussiska roffågeln skall i en framtid bygga sitt näste vid Öresund. Förr eller senare måste ju ändock denna fråga afgöras, och derföre tror man icke här, att Danmark nu bör elier med bibehållen ära kan hålla sig neutralt, så snart Frankrike begärt vårt understöd. Våra materiella intressen skola naturligtvis lida af ett krig, men vi komma aldrig att glömma hvad hedern ålägger oss i fråga om våra af preussarns misshandlade slesvigska bröder. Det folk, som icke sätter sin ära framför det materiella välbefinnandet, det har ju förlorat sin rättighet att bestå som sjeltständigt folk. — — Komma vi med i kriget, så ser det ut, som om vi skulle få notabla frivilliga med i vår här, enär enligt den ansedda franska tidningen Libert Louis Philippes söner; herti: sen af Aumale och prinsen af Joinville, samt : hans sonson, hertigen af Chartres, hvilka för ! närvarande uppehålla sig i Brässel, skolal. eventuelt inträda som frivilliga i danska hä-; ren för att på det sättet kunna komma tilll!l att kämpa mot Preussen, hvilket de svårj igen få göra i franska armens leder. Af: ven några norska studenter hafva redan an-lt kommit hit för att, om vi komma med i1l ;riget, inträda som frivilliga i vår arme. Af! L f t lanska frivilliga torde nog många komma, ich härvarande skyttekårer hafva i dessa lagar brådtom med att utbilda folk till att unna genast inträda i hären. Studenterna den akademiska skyttekåren lägga i dagen FIRAR VE ENE SOON REDAS MT ATERN ah vi nnnrära Acc fär Aalldalag Ingontine,