Aftonbladet – 26 juli 1870, sida 3

Frankrike formligen förklarat sig vilja respektera, är all anledning för handen att gränsens genombrytning, utom i öster mot Baden, äfven kommer att ske på linien mellan Sierck vid Mosel och fästningen Lauterburg nära Lauters utlopp i Rhein. Det norr -Jom denna gränslinie belägna landet är fördeladt mellan två makter: Preussen, hvars Rheinprovins här går ned till ett litet stycke söder och sydvest om floden Saar, en biflod till Mosel, samt Baiern, hvilket, som bekant, här vester om och utmed Rhein äfven eger en Rbheinprovins, det så kallade baierska Pfalz, hvarigenom vägen går norrut till storhertigdömet Hessen och den vid dess nordgräns belägna fästningen Mainz. Invid denna linie Sierck-Lanterburg eller på ömse sidor derom ligga på preussiskt område: den starka i fästningen Saarlouis, gränsorten Saarbräcken, ;Igenom hvilken den från Metz till Kaiserslautern, Mannheim och Mainz gående jernvägen passerar och i hvars närhet de i vårt I gårdagstelegram omnämnda små orterna GerIsterweiler och Schmecklingen äro belägna; samt på baierskt område: Zweibricken, PirImasens och fästningen Landau, hvarigenom Iden parallelt med Rhein gående StrassburgMainz-banan passerar. På franskt område ligga deremot, äfven från vester räknadt, Sierck, Sarreguemines (på tyska: Såargemiinde), Rohrbach samt fästningarne Bitche, Wissembourg och Lauterbourg, de båda senare vid Lauter. Längre i söder vid jernvägen Strassburg—Mainz, ligger fästningen Hagenau, genom en jernbana sammanbunden med det i nordvest derifrån belägna Sarreguemines. Det är denna jernbana som, enligt ett at våra gårdagstelogram, blifvit i söndags upprifven af en afdelning preussiska uhlaner, som från Saarbräcken gått öfver gränsen. Vi lemna nu ordet åt en författare i Neue Freie Presse, som ger en åskådlig skildring af terrängförbållandena i dessa gränstrakter, der krigsåskan snart skall rulla. Han skrifver förliden torsdag: Den tysk-franska gränsen och det närmast derintill belägna landbältet, som redan sett så många krig, kommer nu, åtminstone vid fientligheternas början, att ånyo bli skådeplats för blodiga strider. Det sönderfaller i två från hvarandra skarpt åtskilda delar. Från Basel till Lauterburg på en sträcka af 22!2 mil bildar Rhein gränsen, hvarefter det baierska Rheinpfalz och Frankrikes preussiska Rheinprovins äro grannar. Rhein åtföljer ända till. Lauterburg på högra (tyska) stranden Schwarzwalds skogiga bergstrakt. Denna sträcker sig temligen nära ned till stranden af floden och fortfar dermed ända till Schlingen; derifrån nedåt lemnar den mellan sin fot och floden den en till två mill. breda Rheinslätten. Schwarzwalds sluttnin till denna försänkning är temligen kort ochl. brant. Vid sin öfre del ända till Murg visar sig Schwarzwald såsom ett ojemnt, temligen otillgängligt skogbeklädt berg, tvärsöfver hvars kam blott några få förbindelser leda. I längdriktningen gå på berget blot vägar, på hvilka det är mycket svårt att färdas, så att Schwarzwald på denna sin del kan betraktas såsom ett betydligt hinder för krigsoperationer. Dess bredd från Mählheim till Blumberg utgör 10 mil, men denna såväl som höjden aftager mot rorr, så att den förra mellan Freiburg och Donau-Eschingen mäter endast 6!2 mil mellan Baden och Stadt Weil, således i jemnhöjd med den starka tyska fästningen Rastatt endast 6 mil. Det mellersta Schwarzwald från Murg till Pfing visar redan en tillgängligare formation, och vid sin nedre del från Pfing till Neckar går det öfver till ett jemnare bergland. Till följd häraf kan mellersta och nedre Schwarzwald väl knappt anses för något betydande operationshinder för stora krigshärar. Längre mot norr är det Odenwald, som fyller mellanrummet mellan Neckar och Main. Detta bergs sluttningar mot Neckar äro branta, och äfven i sina högre belägna delar är det skrofligt och skogbeklädt. De stora stråkvägarne kringgå Odenwald; andra vägar fioner man ej så synnerligen många, och dessa äro vid regnväder och oblid årstid för den leriga jordmånens skull ofta besvärliga, så att denna bergsträcka i allmänhet väl också utgör ett hinder för operationerna. Mellan Rhein och den mot vester vettande delen af Main lemnar Odenwald likasom Schwarswald plats för en 2 till 3 mil bred, rikt odlad slätt. På den venstra Rbheinstranden midtemot Schwarzwald och Odenwald sträcka sig på franska sidan Vogeserne. Höjande sig inärheten af Mosels källor (i jeomnhöjd med Miihlheim-Blumberg, således alldeles midt emot Schwarzwalds största horisontella och vertikala utsträckning), slutta Vogeserne likasom Schwarzwald brant ned mot Rheindalen och aftaga äfven småningom mot norr i höjd och bredd. I Pfalz såsom Haardtgebirge begränsa Vogeserne likaledes en bred Rheindal-slätt, och på denna del gå jernbanor och många vägar öfver dem. Jemför man de till båda Rheinstränlerna angränsande terrängdelarne med hvarandra, så finner man, att på båda sidor befinna sig i söder de högre, otillgängligare delarne af bergsträckningarna. Prån astatt-Hagenau nedåt blir först Rheindalen betydligt bredare, bergen tillgängligare. Om derföre operationer företagas söder om Mainz; skola dei alla händelser förefalla i den terrängzon, som ligger mellan Mainz, Saarbricken, Strassburg, Hastatt, Pforzheim, Heilbronn, Wirzburg och Frankfort R Main, Odenwalds otillgängliga delar kuonä i detta fall kringgås från sydvest antingen öfver Darmstadt öllgr Hejdelberg mot Wirzburg. Till Lauterburg bildar Rhein en försvarslinie mot Frankrike. På andra sidan om bifloden Nahe, mellan denna, Mosel och Saar utbreder sig Hundsrickberget, hvilket tillsammans med den på högra Rheinstrandei belägna Taunus instänger Hoden och ljkasom sistnämnda berg karakteriseras genom sina nedre dalars klippiga beskaffenhet och branta inskärning. Längs Mosels tränga, i många le krökningar glende klippdal stå gent emotd Hundsröäck de vestnederrheinska bergsland-ri skapernas hufvudmassor, hvilka under pamnen: Bifel, Hohg Veen och Ardennerna beg täcka trakten ända till möllersta Maas, Ei-!i fel och Hohe Veen sammantränga tillsam-s manne mad Ul asatarmatda nh Canarlände midel os cen er Me tja JA JR RR RR KR RR HR mt br DÅ — — g-— OR OR JV I BR FA JM ft he oe fö tr 0 VM MM ot HA EA RR Le br