Aftonbladet – 25 juli 1870, sida 2

stridskrälter, Som sta de knigtörande Ull buds, och funno, att denna jemförelse talar till. Tysklands förmån. Annorlunda förhåller det sig dock med de strategiska förhållandena: dessa äro Frankrikes bundsförvandter. Betraktar man kartan, så skall man inna, att Frankrike framställer sig såsom ett kompakt, fast slutet komplex, hvilket kilformigt tränger in mellan de på den vene stra stranden Tiggande tyska områdena och sålunda redan med spetsen vid Lauterburg antyder en strategisk genombrytning af den preussiska uppställningen vid Rhein i Mains riktning mellan Nordoch Sydtyskland. Såsom redan här ofvan nämndes, ligger det nuvarande Tysklands motståndskraft i norr, och alltså mäste skådeplatsen för de kommande: striderna sökas. i den triangel, som kan uppritas från Frankrikes nordöstra gräns, från Luxembourg-Lauterburg till Berlin. Inom denna triangel torde de förnämsta och afgörande slagen komma att förefalla. En ytterligare blick på kartan upplyser om de stora fördelar, som stå Frankrike till buds i dess militäriskt mycket förmånligt anlagda jernvägsnät för dess armås koncentrering och framskjutande vid. den nordöstra gränsen. Från Paris gå fem till sex jernvägslinier till jernvägsrayonen Metz-Strassbourg, under det att tre parallelt med nordostgränsen löpande banor med lätthet tillåta att framskjuta och koncentrera: trupperna från Belfort, Besancon och -Tangres till Thionville och Metz samt omvändt. -Punkterna Thionville, Metz och Strassbourg, allesammans fästningar af första rangen, mellån. hvilka fransmännen kunna verkställa sin kon centrering, äro 40, 50 och 60 mil aflägsna från Paris och föga längre från Lyon. Sammandragningen af-defranska härmassorna kan derföre ganska hastigt verkställas, men isynnerhet befrämjas hon genom den omstöpdigheten, att de största fem armåk?rerna ligga spridda i närheten af den tyska gränsen, nemligen gardesoch förstå kären (tre divisioner) i. Paris, den andra xåren (två divisioner) i Lille, den tredje kåren (tre divisioner) i Nancy och den fjerde kåren (sex divisioner) i Lyon. De trupper, som stå här, således redan vid krigsskådeplatsen, utgöra, med de 30,000 man i lägret i Chålons, ensamma redan en invasionsarm6, hvilken väl icke torde behöfva alltför lång tid att gå öfver Rhen. Tysklands jernvägslinier äro icke så förmånligt anlagda som de franska. Hufvudcentralpunkterna, Berlin och Dresden, äro 60, 70 och 80 mil aflägsna från koncentreringspunkterna vid Rhen, såsom Köln, Coblenz, Mainz, Rastatt och Trier, och exempelvis måste den första. ostpreussiska, den andra pommerska, den femte Pposenska, den sjette schlesiska och den nionde slesvig-holsteinska armekårens trupper hemtas från ett afstånd af 100 och 120 mil. Skulle för öfrigt den underrättelsen bekräfta sig, att man i Berlin har för afsigt att draga de sydtyska kontingenterna från deras hemorter och förlägga dem i norden samt i stället ersätta dem med preussiskt manskap, så skulle konoentreringstörhållandena än ytterligare myc ket försvåras, och derigenom skulle måhända en situation uppstå, som kunde bli olvycksdiger för Preussen, I allmänhet tyckes det i nuvarande ögonblick, då Frankrik.e b gger sina chaneer endast på öfverraskving och öfverrumpling, hvarför det, såsom här visats, har ganska. gynsamma koncentreringsvilkor, vara högst oklokt att blotta hela landsdelar och förorsaka en-hufvudrörelsen korsande och denna således hämmande jernvägsrörelse. Också tyckas ganska riktigt mer politiska än militäriska skäl ha föranledt detta beslut. Preussen ser sig i tid före, att Sydtysklands: regeringar icke må spela det sämma puts, som det gjorde oss år 1866. Af allt det här ofvan yttrade följer, att om den numeriskt svagare franska armön skall tillkämpa sig segern, kan det endast ske genom -öfverraskning och plötsliga anfall. Utmaningarne till Sydtyskland framlemnades i går, och alltså kunna vi göra oss beredda på att kanske redan i morgon få underrätte)se, att fransmänoen besatt Luxembourg och sått öfver Rhein vid Lauterborg, Kehl eltsr på någon annan punkt. Öfvefrompling. och besättande af fasta platser, eröfring. af Rheinötvergångspunkter, mobiliseringeus störande och förhindrande, dessa torde vara målet för de franska stridskrafternas första rörelse. Till slut må dentyvärr aldeles öppna tyska nordkusten omnämnas, Frånkiike har här i betydlig mån fördelen på sin sida. Dess flotta beherrskar bafvet och utgör derigenom en flytande operatiorsbas för de kolonner, som skulle vilja öfver Holstein och Hannover , samt måhända äfven. från någon purkt. vid Östersjön intränga i det ända till Magde-ourg och Spandau genom ingen fästning skyd— lade Tysklan ås bjerta, icke för att — såsom orukligt. är mellan civiliserade, hvarandra be krigande folk — slå fienden och eföfra ter. rain, utan för att förstöra fredliga nmedbursares gods och egodelar, hvaraf den tyska ordens rika handelsstäder äro i besittnin ill många millioners värde. Dessa förhå), anden äfvensom nödvändigheten att betä cka Berlin mot en öfverrumpling från hafvet skola nödga Preussen att postera betydliga truppnassor såsom mobila kolonner vid; dspn norra kusten, hvarigenom naturligtvis dess stridsfrafter på hufvudkrigsskådeplats: vid den restra pausen betydligt försvA giis.n Bland de diplomatiska Bktstycken rörande riget med Frankrike, som bifvit framlagda ör nordtyska riksdäsen, befinna sig två närkliga oirkulärer af Bismarck till förbunlets sändebud i yskland och utlandet, det na dateradt den is före, det andra den 19 fter. krigsförrklaringens mottagande. Vimedlela i day det förra, af följande lydelse: sanske ministrarnes uppträdande i senaten ch )agstiftande kären den 15 i denna månad och 0 förvrängningar af sånningen de der högtidligen. s embetes vägnar framställde hafva fullkomligt af1öjat afsigter, hvilka redan icke mera kunde vara vifvelaktiga för någon opartiskt dömande, sedan det förvånade Europa två dagar förut ur den ranske utrikesministerns mun förnummit, att rankrike icke var nöjdt med arfprinsens friviliga afsägelse utan ville fortsätta underhandlinarna med Preussen. Under det de öfri europeika makterna voro betänkta på huru de skulle möta esså nya och oväntad. skeden och måhända utfva ett försonande och medlande inflytanäe På essa föregifna underhandlingar, hvilkas natur och yfte ingen kunde ana, har franska regeringen funit för godt att genom en offentlig och högtidlig FÅ MM FS före FK SEDER