Aftonbladet – 23 juli 1870, sida 2

Han är svag i venstra sidan. Och föräldrarne? Det är en hel liten historia, men jag hinner väl berätta den, medan din man, Agatha, gräfyer i tidningsluntorna derinne, sa e Helane leende. Johns far lär vara död eller ha öfvergilvit bangs mor, nå detta må vara huru som helst och kan ungefärligen komma på ett ut. Edvard har emellertid berättat för mig ungefärligen så här: för några år sedan, då han skulle göra en resa ner åt södra orterna, kom han bland annat till en gästgifvaregård — hvar den egentligen är belägen, vet jag inte — och så snart man der erfor att han var läkare, blef han anmodad att besöka ett ungt, sjukt fruntimmer, som för några månader sedan tagit in i en bondgård. Man hade väl sändt efter en läkare, men denne bodde två mil derifrån och man fruktade att den sjuka hvart ögonblick skulle dö. Ingen hade ännu sett henne, ty hon hade dolt sitt ansigte och aldrig gått ut, Denna händelse var på sätt och vis ett evenement i byn och man talade bit och dit om henne, och prosten som kanske var nyfiknare än någon annan, hade åtskilliga gånger gjort henne besök, likväl utan att bli mottagen. Att det emellertid voro intressanta omständigheter, som höllo henne qvar visste man med säkerhet, men då den beslöjade damen likväl ordentligt betalade för sig och aldrig visade sig vara utan mynt, lät man henne vara temligen i fred. Nu hade emellertid en väntad kris inträffat och... ja, Edvard räddade hennes lif, på samma gång som han i henne igenkände en barndomsbekant, Ett par år förgiogo och Edvard hörde intet vidare om henne och barnet, då han en dag får ett bref från prosten i församlingen af det innehåll att det beslöjade fruntimret till en början inäckvrderat barnet Hos ett torparefolky kändt