Aftonbladet – 21 juli 1870, sida 2

set hade blifvit långt förut förberedt af preussiske konungen. Vi ha ej en förevändning, nen ett afgörande tillfälle att hämnas Salova. Låtom oss göra som konventet 1793: åtom oss med entusiasm dekretera kriget!o Sessionen afslöts med en votering ötver Jules Favres yrkande om framläggande af Benedettis depescher. Det afslogs med 164 röster mot 83. Denna omröstning var sluten. Deremot skedde den föregående om de af regeringen gjorda framställningarnas förklarande för brådskande, medelst uppstigande och qvarsittande. Bland de senare eller de nejröstande bemärktes Jules Favre, Picard, Jules Simon, Glais Bizoin, Barthelemy SaintHilaire, Cremieux och Thiers. Den komite, som nedsattes för dessa frågors behandling, afgaf redan samma afton i den nya session, som då hölls, sitt betänkande. Det tillstyrkte, genom sin referent markis de Talhouöt, de begärda anslagen till armen och flottan, på grund af de upplysningar som lemnats af utrikesoch krigsministrarne. För bifall talar först Guyot-Montpayroux, af venstern, som förklarar kriget nödvändigt för att förbereda Europas återvändande till sina normala förhållanden. Gambetta, som förut ej deltagit i debatterna i krigsfrågan, uppstiger nu. Han uppmanar kammaren till lugn och kallblodig pröfning och fäster uppmärksamheten på den skilnad, som råder mellan Frankrikes nuvarande politik och den det följde 1866. Erinrande om det omätliga ansvaret af den nul: ifrågavarande omröstningen, säger han att det framför allt vore nödvändigt att försvara fäderneslandet, men att man äfven måste gifva kammaren del af alla de aktstycken,! som vore egnade att fullkomligt upplysal. henne om ställningen. Det vore tydligen regeringens afsigt att vilja på lagstiftande kåren vältra ansvaret för kriget, och hon hade ej gifvit tillräckliga skäl för sitt beslut. — Här afbryter Ollivier talaren och förklarar att han, Ollivier, åtoge sig hela ansvaret. Gambetta fortfar, och visar att regeringen atgifvit två motsatta förklaringar. Han måste derför fordra meddelande, icke blott af de depescher, som kabinettet tillstält Frankrikes diplomatiska agenter i utlandet, utan äfven Berlinkabinettets. Isynnerhet vore det af vigt att erhålla del af grefve Bismarcks depesch till alla europeiska kabinetter. Hertigen af Gramont försäkrar, att komitån sett denna depesch. Venstern fordrar icke desto mindre dess framläggande. Gambetta frågar, om grefve Bismarcks depesch verkligen blifvit meddelad de europeiska kabinetterna. Om depeschen vore af så allvarsam betydelse, mäste man framlägga henne ej blott för kammaren, utan äfven för hela Frankrike. Ollivier förklarar sig ej kunna förstå, att det skall kunna vara så svårt att göra en hedersfråga begriplig för en viss sida inom kammaren. Ett obestridligt faktum förelåge, som gjorde meddelandet af ordalydelsen i en depesch alldeles öfverflödigt. Jag kan endast upprepa, så slöt han, att vi från alla våra diplomatiska agenter erhållit underrättelse om den ifrågavarande noten. Venstern a mm I AA rn OJO ET rr AN RA ropar: Låt oss höra ordalydelsen! Ollivier tar åter ordet och besvär kammaren att sluta en så olämplig diskussion. Man skrider nu till votering med den utgång telegrafen redan berättat. Eoligt ett meddelande till Wolffs Telegrafischer Bureau skall den af Olivier åberopade Bismarckska noten, som han ej velat framlägga för kammaren, i sjelfva verket ej vara någon depesch, utan endast utgöras af det tidningstelegram från Ems, hvari de der timade händelserna, Benedettis fordringar och konungens vägran att mottaga honom, berättas. Detta telegram hade, säger den nämnda tidningen, som underrättelse om arten af Frankrikes fordringar och konungens fasta beslut att ej på dem ingå, blifvit i alldeles samma ordalag, hvari det i tidningarna förekommit, meddeladt de tyska regeringarna och de nordtyska representanterna vid några af icke-tyska hofven. Tidningen finner det således naturligt att Ollivier ej velat framlägga denna s. k. depesch. Det berättas, att försök på de senaste dagarne skola ha blifvit gjorda i Paris omgifningar med kanoner efter ny modell, hvilka laddas bakifrån och afskjuta 40 skott på en gång. La Presse skrifver härom: Kanonen är efter samma system som revolverpistolen, men likväl med den stora skilnaden att projektilerna icke gå i samma linie, utan tvärtom bilda en halfcirkel; man kan således förstå, hvilken nytta dylika vapen kunna göra i en ordnad batalj. Kanonerna kunna söndertagas i tyra delar, och hvar och en af dessa delar kan med lätthet bäras al en man. De kunna derefter på tre eller fyra minuter åter hopsättas förmedelst skrufvar och sprintar. Preussarne lära äfyen ha sina revolverkanoner och fältkulsprutor — tillägger nämnde tidning. Vi ha läst i en tidning, att dessa krigsredskap nyligen profvats med mycket stor hemlighetsfullhet. — Det ställe, der försöken anställdes, var omslutet af en cordon af trupper, som hade den strängaste order att hålla alla nyfikna pågafstånd. Ett cirkulär har blifvit uttärdadt till alla e skola göra sig underrättade om, hvilka officerare, underofficerare och gensdarmer som önska ingå i armen. Flere studerande vid den medicinska fakulteten i Montpellier ha ställt sig till militärmyndigheternas förfogande för att tjenstgöra vid ambulanserna. stängd, och alla användbara elever ha skickats till Cherbourg. Allmogen har blifvit anmodad att åt militärmyndigheterna hålla i beredskap de hästar, som blifvit utlemnade j till heone. Krigsministåren har i Mälhausen beställt 100,000 måtres callicot att levereras inom åtta dagar i Strassburg, Metz och Lille. Enligt underrättelser från Cherbourg rustas gensdarmerjö fverstar, med uppmaning, att LTecole des mecaniciens i Brest har blifvit det öfverallt ända från den yttersta norra! gränsen till gränserna mot Italien. PansarESS TTT rn 3 SETT ST TS TT ET i E l a j 4 ME FETERE HITS TSEE