Aftonbladet – 16 juli 1870, sida 2

tid äro af nöden. pr ond N Sedan kriget nu är förklaradt, förloras ändol a alla fö NYE TE TG händelser som fästa sig I sr äv stadium af frågans behandlte . storsta delen af sitt intresse. Detta rikja s nu i stället på utsigterna för den stun-d nde striden, de kräfter, ried Kvilka deåjn a!l ätkämpas, de förhållanden som kunna G mma vågskålen att luta åt den ena ellerla idra sidan, de trakter som kunna antagas ll ifva scenen för krigsoperationerna 0. 8. Viln lera tidningar innehålla äfven redan antyds o ngar i dessa punkter. De veta berätta om s perationsplanen; om dö säräkilta armökå-k oytias styrka m: m. Jet är dock gifvetattjis lå dessa uppgifter äro minst sagdt förti-s iga. Ingen af de båda krigförande par-!t erna lärer väl vara angelägen att på dettal ätt inviga motståndaren i sin hemlighet: !l rågan, eller åtminstöhe hennes senaste fas, r ännot så ny, att de andra makterna ell eller ännu hunnit bestämma , in ställning ill henne, ; Dettå är särskilt fallet med j: öngiand och Österrike, hvilkas regeringar, så . inge frågan endast gälde den hohenzollern( ka kandidaturen, gåfvo Frankrike sitt moaliska understöd: — Att kabinettet i Tuile ietga emellsrtid ej längfö med sarima säl. cerhet kan paräkna fortfarandet af det enente cordiale som alltsedan 1853 knutit vestmakterna tillsammans, synes af det undvikande svar Gladstone i parlamentet gifvit Horsmanotis interpellation; Och hvad Istörfike beträffar, har döds hållning på senaste tiden varit så reserverad och är dess ställning till Tyskland och sina egna tyska andersåter så ömtålig, att ett aktivt uppsrädande från dess sida som Frankrikes bondsförvändt ännt alls icke kan anses afgjordt. Deremot bjuda Italiens intressen så tydligt denna makt att ställa sig på Frankrikes sida, att de skrupler som minnet af de vjenster Prenssen 1866 gjorde Italien väl ej Skola väga särdeles tungt i vågskålen. Cenöral Menabreas i dessa dagar anträdda resa till Paris i en vigtig beskickning ge stöd åt denna förmodan: Detta år allt man för Ugonviicket vet eller kan sluta sig till om de stora makternas ställving till kriget. Rysslands är fullkomligt okänd. Beträffande makterna af andra ordningen, veta vi blott att Nederländerna förklarat sig ännu lakttaga Sträng neulralitöt. Dettå säger sig äfven sjelf om Belgien, hvars neutralitet, som bekant, är sväld under makternas beskydd. Huruvida detta pappersinstrument skall i verkligheten skydda landet för en fransk invaälon, Står dock 1 vida fältet. Det uppretande språk, som vissa officiösa franska tidningar på senaste tiden fört mot belgiska konungahuset; såsom förment delaktigt i Prims konungamakreri, syhes åuttinstobö antyda en önskan att söka gräl med grannen i: norr. En på officiella siffror stödd öfversigt ef de båda makternas stridskrafter har naturligtvis för öponblicket sitt Ä propos: .. Det nordtyska förbundets styrka, hvaröfver Preussen disponerar, utgör, utom kontingenter som militärfördragen med de sydtyska staterna ställa till förbundsherrns förfogande, 540,000 man fälttrupper, , med ,1170 kanoner och 133,000 Kästar, 185,000 man reservirupper och 175,000 man landvärn. Fältarmen är fördelad på 13 armåkårer, omfattande 114 infanteriregementen, 16 jägarebataljoner, 74 kavallerioch 13 artilleriregementen. — Af dessa 13 kårer tillhöra endast 9 det gamla Preussen: Den 10 är uppsatt i Slesvig och Holstein, den 11 i Hannover, den 12 i Hessen och den 13:i Sachsen. Den franska liniearmn räknat ungefär sanmima styfkå i infanteri, eller 112 regementen, turcos oberäknade, samt 20 bataljoner jägare. Äfven i artilleri och Xaysieri ar gen franska armån fullt vaxen den nordtyska, snarare något öfverlägsen, Hela den effektiva styrkan under fredstid utgör 800.000 man, Kvaraf 400,000 i den aktiva ärmön och 2v0,000 i reserven: årtill kommet det möbila nationalgardet, sorh är bestämdt till garnison i fästningarna samt till kustOch gränsförsvaret. Det uppgår till ömkring 550.000 man, men är dock äinu endäst bristfälligt organiseradt. I krigsministeren arbetas dock nu ifrigt på afhjelpandet af dessa brister. En jemförelse mellan dessa siffror ger vid handen, att de båda makterna i materiel styrka ungefär jemnt uppväga hvarandra. Och likväl, säger Times, ha de båda rivaliserande makterna under de fyra år som förflutit sedan Sadova knappast haft något annat mål för sina ansträngningar än att öfverbjuda hvarandra i krigsfustningar. Båda ha gått till verket med samma ilver, men det oaktadt ha alla bemödanden att taga lofven af hvarandra blifvit fruktlösa. Deras relativa styrka är ännu alltjemnt densamma som för fyra år sedan. Chancerna äro desamma och utgången ej mindre tvifvelaktig Hvar är, tillägger tidningen, den vanvettigc som skulle vilja utsätta sig för ett dylik hasardspel, der så litet är att vinna på er seger, men der nederlagets följder äro så oberäkneliga! Denne vanvetting har doch blifvit funnen. Om rustniogarne i några at de franska örlogshamnarna meddela vi efter franska tid ningar för i tisdags följande notiser: Ut rostandet af örlogsfartyg i Toulon, skrifve: derifrån den 8 Juli, drifves på det ifrigast och verksamheten är otrolig. Utom de föru omnämnda sex stora transportångarne he äfven pansarfregatterna Revanche och Valeureuse gjorts komplett färdiga att mottaga sina besättningar. Chiffertelegrammer anlända hvarje ögonblick till marinprefekturen Allmänheten får ingenting veta, men horn anar lätt hvarom fråga är när hon ser detta KF och denna rörliohet i hamnen. Det be