Aftonbladet – 9 juli 1870, sida 2

De anmärkningar, som vi för några dagar sedan gjorde mot öfverintendentsembetets förslag i fråga om byggnadsplats för riksbiblioteket, ha framkallat ett svaromål från en insändare, som väl kan kallas officiös, då han synes vara särdeles initierad uti öfverintendentsembetets tankegång. Den insända skrifvelsen lyder sålunda: Till Redektionen af Aftonbladet! Aftonbladet bar uti en ledande artikel för den 7 dennes strängt klandrat öfverintendentsembetets förslag angående valet af plats inom Humlegården för biblioteksbyggnadens uppförande. Insändaren, som varmt intresserar sig för denna vigtiga fråga och derföre förskaffat sig närmare kännedom om embetets förslag, anser, att detsamma af Aftonbladet blifvit väl omildt bedömdt, och tillåter sig derföre att anföra några af de skäl, som tydligen legat till grund för öfverintendentsembetets förslag. Så vill det förefalla ins, att, vid bestämmandet af lämplig plats för en biblioteksbyggnad, i främsta rummet ett sådant läge bör sökas, som RR en gång är centralt och fritt från eldfara. Dessa ufvudvilkor synas, då en gång Humlegården blif-: vit anvisad till tomt, äfven bäst uppfyllas om bygg naden, på sätt öfverintendentsembetet föreslår, förlägges i parkens södöstliga del, på 260 fots af-stånd från närmaste hus; ty p samma gång denna plats afskilda läge fulit betryggar mot eldfara rån angränsande hus, göres bildningsanstalten tydligen derstädes lättare tillgänglig för allmänbeten än om den förlades längre in på tomten. Föratt ådagalägga detta behöfver ins. endast föra tanken på vintermånaderna, då en promenad på de sacka vägarne i blåst eller bland snödrifvor säkert skulle afskräcka mången från ett besök i biblioteket. Att öfverintendentsembetet ej heller förbisett hvad skönhetssinnet kräfver vid en sådan byggnads uppförande som den ifrågavarande synes deraf, att embetet föreslagit att byggnadsfagaden måtte, med pörken som bakgrund, uppföras parallelt med Stora umlegårdsgatan och vinkelrät mot midtelalln (ej i sned riktning mot densamma som i Aftonbladet uppgifves) samt sålunda utgöra fonden för en s. k. square, till hvilken angränsande gator löpa, allt under förutsättning att den sålunda framför byggnaden uppkommande öppna platsen blifver prydd med gräsplaner och buskväxter samt med en fontän i midten. Den af embetet föreslagna platsen skulle äfven gifva biblioteksbyggnaden den ej oväsentliga förmånen att fullständigare än annars måhända skulle blifva fallet varda delaktig af den allmänna bevakning, eklärering m. fl. dylika förgelar, som tillfalla öfriga byggnader i trakten. Väl är det sannt att yttersta ändan af den gamla ollen måste i sådant fall uppoffras, men det torde vara omöjligt att finna en annan plats inom parken, så beskaffad, att bibliotekshuset kan der uppföras utan att rubba ett ännu större antal träd än hvad som nu af öfverintendentsemberet ifrågasättes. Ins. gillar derföre fullkomligen embetets förslag, och med all aktning för Aftonbladets omtanka för majestätiska stammar, kan ins. ej dela den åsigten, att vid uppförandet af en så vigtig konstanstalt som den ifrågavarande, eller en byggnad, ämnad att under sekler förvara landets ovärderliga egendom af litterära skatter, större afseende fästes på att fstadkomma prydnad för en park och nåera få träds bibehållande än på förmånen af en för de besökande så tillgänglig plats som mpiligt. eliz. Såvidt vi finna är monsieur Felix icke särdeles lycklig i sitt försvar för öfverintendentsembetets plan. Huru ban kan påstå, att biblioteksbyggnaden skulle få ett centralt läge, på samma sång han talsr derom, huruledes för denna byg. nads skull sydöstliga hörnet af Humle-; vården skulle från deppa park afsöndras och! bilda ett särskildt torg eller en square, såsom han eufemistiskt kallar det, är icke lätt att atta. Huruledes byggnaden skulle kunna enligt ifverintendentsembetets plan komma att ligga TR REA RES td a Ro An JA HR IT eta EET RN rr NE DR et REN