Aftonbladet – 5 juli 1870, sida 3

Bref från Haparanda. (Till Aftonbladet.) Haparanda midsommaraftonen 1870. I går kl. 10 anlände hit i vår inre bamn prins Oscar, uppstakad af 2 man i en tjärnbåt, emedan floden är så uppsväld, att ångbåten Salmis icke kunde arbeta sig uppför Korva, som är den sista, straxt nedanför aparanda, belägna mycket spaka fors i Torneåelfven. H. K. H. landsattes vid stadens tullbrygga och promenerade derifrån genom en konstgjord allt af björk, försedd här och der med några flaggor, till stadshuset, hvarifrån han dock genast fortsatte vägen öfver riksänsen till finska staden Torneå under ett hälande regn. Der besökte han svenska konsuln, hvarifrån hän ledsagades af ryska platsmajoren till kösackernas kasern. Vid detta besök utförde kosackerna sin exercis, hvari de bevisade sig vara sadelfasta karlar. Historien omtalar att, vid ett tillfälle under Napoleons fälttåg i Ryssland, en fransk kolonn blef angripen af kosackurna, som gjorde anfall på anfall mot fransmännen, men blefvo alltid tillbakasiagna, Hyarigenom det tappra fotfölket ädagålade, att det iintet fall behöfver frukta för till och med väl inridna vilda Kohorter. Den nuvarande garnisonen uti Torneå består af mycket unga vackra karlar. Också visade de uti sin exercis, hvarunder de t. ex upptogo från marken dit kastade mindre saker och genom ombyte af ryttare på sina i vild fart ilande hästar, att de uti kroppsöfning voro betydligt öfverlägsna spahis, hvilka jag kommer ihåg mig bafva sett i Algier för tio år tillbaka, vid hvilket tillfälle en af dem under ep dylik fantasia bröt af sin nacke, för et en af hästarne snafvade. Prins Oscars adjutant vände sig till ryska platsmajoren och erbjöd honom några svenska silfverspecier, jag antager såsom drickspenningar åt kosackerna. Han afslog dock att mottaga dem, under det kaptenen, åt hvilken de sedermera erbjödos, med tacksamhet emottog desamma, Härefter åtföljde kosackerna rinsentill bryggan under sång och slogo på tambour de basque, hvarefter de hurrade niofaldigt. Hvad prinsen tyckte om sången är mig obekant, men det är temligen erkändt att flera af kosacksångerna ha mycket vackra melodier. Prinsen tackade kosackerna med en vänlig nick och lyftande af batten samt nedsatte sig i slupen bredvid Nya Daglig Allehandas kotrespondent, som styrde båten, och tog sedermera vägen igen till sitt fådernesland. I Haparanda var ep frukost anardnad för prinsen, hvilken, efter att hafva intagit den, begaf sig af till Avasaxa, under fortsatt regn. Ehuru det upphörde at: regna om qvällen, fortfor himlen dock att vara jemnmulen. För personer, som resa lång väg för att se midsommarsolen. är datta en svår otur. Solen är omelextid synlig i Åvasaxa någ fyra nätter, och reser man längre upp t. ex. ul Tuoniovaara, är den synig under tre veckor och i Karasyanda fyra veckor. torrespondenten ar varlt på Avasaxa åtskilliga gånger under midsommarnatten och icke fått se solen, och sammalunda har det ock varit långväga resande till och med från Amerika, hvilka för sin 1: nga resa ej fått skåda Då ig men ändock fått Iof att vära nöjda med kliföingen upp och ned å berget. Helt annorlunda kan saken betraktas, om man är så lugn till lynnet, att man gör som en viss engelsman vid Sorvsnxa för ålen år sedan, hvilken lade sig att sofva om qgvällen med tillsägelse åt gin be nt ait väcka ög vid e) (SRA jah han då skulle klifra uppför berget, men då afsnäste tjenaren med följande ord: låt mig sofva i fred, jag får väl kommia bit nästa år, för att skåda midsommarnattssolen, utan att sedermera låta höra af sig. Omkring kl. 6 på eftermiddagen anlände prinsen på återresa från Öfyver-Torneå, och var då festmiddag på stadshuset. Ett par rum voro invändigt klädda eller tapetserade med renmossa samt dörrposterna med grönmossa och orkesttribunen, hvilken för tillfället var i saknad af musikanter, med blommor. Med.anledning af denna dekprering Jat prissen uppkalla stadens damer och uttryckte. för dem sin tacksägelse. med mycket artiga komplimanger. Derefter besåg han skolbyggnaden samt den nya kasernbyggnaden och styrde härifrån sin kosa till tullbryggan, der ångpäten Salmis låg och väntade att föra honom till ix. Under sin promenad dit ned vände sig oriasen. Mm a någ vår stads fal von Essen och sade iohom; Stadsfiskal von Essen, jag vill tala med dig, hvarpå denne skyndar fram i År det många brott, som begås här?s Inte just de många.n et Hvad är det för brott då?a