Aftonbladet – 4 juli 1870, sida 3

a UR SIMA ÖURIEGRERBHTS VEBE HISTESE PSUPGSGE i bestyrelse som de deri deltagande trafiktjenstemän, nen rönt ett uppmuntrande tillmötesgående från jernvägstrafikstyrelsens sida. PEETENEOTSRRTO RE Första nordiska arbetaremötet hade i lördags e. m. sin sista allmänna sam. mankomst. De af sektionerna antagna, förut icke af mötet in pleno behandlade resolutioner blefvo dervid af mötet godkända med de undantag, som vi här skola omförmäla. I sitt svar på den fråga, som angick bästa medlen att förmå arbetaren att begagna sig af pensionsoch försäkringsanstalter, sparbanker m. m., hade den andra sektionen bland annat föreslagit aflåtandet af en skrif. velse till samtliga brandförsäkringsbolagen i Skandinavien om nedsättning i brandförsäkringsafgiften för personer, tillhörande arbetareföreningar eller andra sjelfhjelpsföreningar, derest-en sådan nedsättning af dessa förevingars styrelser tillstyrktes. Vid föredragningen häraf matsatte sig flara talare, såsom hrr Blomstrand, Hangelundh, Struve, Johosen, Hagerman, Cyrus m. fl., på det bestämdaste hvarje åtgärd, som kunde afse. att bereda arbetarne några undantagsförmåner eiler göra dem i större eller mindre mår till allmosetagare. Hr Vongt upplyste, att den komitå,j som blifvit nedsatt för upp. görande af förslag till nytt reglemente för städernas allmänna brandstodsbolag, bland annat föreslagit vissa premier åt arbetare som brandförsäkrat sin egendom och tillika vore medlemmar af en brandkår. Sedan ordföranden fästat uppmärksamheten på det fördelaktiga i en sådan anordning, hemstälde hr Gumelias, att mötet, för att icke genom ett formligt afslag å sektionens förslag möjligen motverka de afsigter, om hvilka hr Vougt meddelat upplysning, skulle låta vid den fö da diskussionen bero. Detta förslag blef äfven godkändt. Med anledning af den 10:de frågan: På hvad sätt skola arbetareföreningarne kunna gagoa hvarandra inbördes och sinsemellan uppehålla nödigt samband?. — hade andra atdelningen efter lifliga debatter föreslagit följande svar: Arbetareföreningarne befrämjas bäst genom att följa det Schultze-Delitzschska och Rochdale-pionierernas system, eller med ett ord genom sjelfbjelp. Mötet förordar, att arbetareföreningarne i de nordiska länderna ständigt utvexla årsberättelser och andra meddelanden med hvarandra. Mötet önskar, att arbetarne i allmänhet måtte insända korta, men noggranna uppgifter till tidningar, som anses lämpliga att meddela sådana uppgifter. Den första punkten i deona resolution hade blifvit af många talare bekämpad inom sektionen, såsom egentligen icke innefattande något svar på frågan. Minoriteten inom sektionen, som var nära jemnstark med majoriteten, hade yrkat på nedsättair de af en komite, hvilken borde ha till nytt. sammanträde i går afgifvit förslag till svar på frågan. Hr Gethe från Kalmar, som i sektionen reserverat sig mot beslutet, fogade nu till den der antagna resolutionen ett amendement, som åter upptog förslaget om nedsättning af en komitå för att afge förslag tillsvar på frågan. En mycket liflig debatt uppstod ou med anledning häraf, under det man likväl icke. sysselsatte sig ensamt med frågan om lämpligheten att tillsätta en komitå, utan äfven med de åtgärder, som kunde ifrågasättas för att uppnå sjelfva det åsyftade sambandet mellan föreningarne. Såsom -en sådan åtgärd hade bland annat äfven nämnts tillsättandet af en centralkomite, somskulle uppehålla sarhbandet mellan föreningarne. Man tycktes emellertid flere håll befara, att en sådan centralmyndighet skulle på något sätt inkräkta på föreningarnes sjelfständighet, och man var derföre densamma ganska obevägen. Det jemväl ifrågasatta valet af en centralorgan för hvarje land, till hvilken meddelanden och redogörelser skulle från samtliga föreniogar insändas, tycktes åter stöta mot rivaliteten mellan olika organer, som kunde ha anspråk på att bhfva denna centralorganv.. Sjelfva förslaget om att nu utse en komite, som borde till ett för ändamålet utsatt pytt sammanträde i går morgon afge förslag till svar på frågan, understöddes väl af flere talare, men bekämpades deremot från andra håll, såsom det tycktes hufvudsakligen af dena anledning att man önskade undvika ett sammanträde under gårdagen, som förmodligen var af flertalet bland de resande mötesmedlemmarne ämnad till beseende af hufvudstaden och dess omgitningar. Då derföre, sedan öfverläggningen blifvit betydligt uttänjd, hr Gamborg från) Kristiania föreslog att mötet icke skulle afgifva något svar på frågan utan låta bero vid den hållna öfverläggningen, så antogs detta förslag med 65 röster mot 35. Måända vunnos för majoritetens mening åtskilliga röster genom den hos en och auvnan rådande föreställningen, att den föreslagna komiten innebar detsamma som den omtalade och så föga populära centralkomiten eller åtminstone att det skulle blifva en sådan centralmyndighet, som skulle komma att af komiten föreslås. Under debatten utbyttes några temligen uddiga repliker mellan hr Faber, som hade föreslagit den omdebatterade punkten i andra sektionens resolutionsförslag, och hr Rimestad, som sökte visa att den icke innefattade svar pi frågan och att ordet sjelfhjelp, som i resolutionen användes, alldeles icke var på sin plats då det var fråga om huru arbetareföreningarne skulle kunna gagna hvarandra inbördes och åstadkomma samband sinsemellan. Båda talarne berörde hvad hvar och en för sig tillgjort i afseende å arbetaretöreningarne i Danmark, och båda visade en temligen afgjord benägenhet att reducera dimensionerna af den andres tillgöranden. Tredje sektionens resolutionsförslag blefvo alla utan öfverläggning bifallna,. Hr Rimestad inbjöd de svenska arbetareföreningarnes medlemmar till den industriexposition, som nästa år kommer att ega rum; hr Krook inbjöd likaledes till den industriutställning, som kommer att anställas i Göteborg samma år i samband med det allmänna landtbruksmötet derstädes, Under sammanträdet upplästesett från Throndhiems rbetareförening ingånget lyckHUA, a ser Vr NN LL fann