Aftonbladet – 4 juli 1870, sida 2

ör diskussion mellan allvarsamma män, uppjt fva vi å andra sidan äfven den öfverraskingen att djupt in från ultramontanernas set läger höra röster uttala sig i den nyal! dens riktning. I bigotteriets förlofvade land aiern har en af landets förnämsta prelater, 1 om tillhör infallibilitetens mest afgjorda mot!4 tåndare, i en till tidningen Der Telegraphi sänd artikel förklarat, att det enda mediet s tt emancipera den katolska kyrkan fråals Woms despotism är kyrkans och statens fuilt omliga skiljande från hvarandra. När ronerska kurian, säger här prelaten, af del! roende fordrar en blind lydnad för löjliga! ogmer, är det hög tid, att staten bryter sin : örbindelse med henne och låter de religiösa : amfunden reglera sina angelägenheter bäst ! 2 för godt finna och gifva sig en laglig or-!l: anisation, som kan skydda hvar och en af leras medlemmar mot missbruken af den nakt som utöfras af kyrkans chefer och in-: oleransens anfall. Rom må då välsigna eller örbanna, ingen skall mer bry sig derom. Liksom södra Tyskland, kommer äfven det orra att före årets slut uppröras af en valtorm. I höst förestå nemligen nya val till ordtyska riksdagen, och dessa val lofva att li synnerligt lifliga. Partierna rusta sig relan till kampen och hålla mönstring med ina stridskrafter. Programmer utfärdas och nöten hållas. Det gamla Fortschrittspartiet ar, bland andra, redan trädt inom skransorna och offentliggjort sitt valprograw. Det ir affattadt i följande fyra punkter: 1. Den yska enhetens genomförande på fredlig väg, eform af förbundsförfattningen iliberal riktling, ministeransvarighet och folkrepresenanternas aflönande. 2. Förminskning af mibördorna genom inskränkning at fredsoten och tiden för den aktiva tjenstgörinsen inom armån, samt sträfvande att åstadcomma en allmän afväpning. 3. Inga nya skatter, förminskving af de redan befintliga, borttagande af alla afgifter som trycka på de arbetande klasserna, och framför allt på nedlen till deras utkomst. 4. Jemnlikhet för alla, likställighet i valrätt, kostnadsfri undervisning, borttagandet af de band, som trycka på föreningsrätten. Inga privilegier från statens sida åt någon samhällsklass euskilta intressen. Den belgiska ministerkrisen är nu afslutad. Den officiella Moniteur belge medde!ade går listan på det nya kabinettets medlemmar. Vårt telegram upplyser oss ej om deras namn, men det är högst sannolikt, att det är en klerikal minister dAnethan, som nu blifvit kallad till statsrodret. — Independance berättar åtminstone, att denne statsman under de senaste dagarne flera gånger varit kallad till konungen. och Jouraal de Bruzel:es, till hvilken vårt teleoram hänvisar, uppgifver i sitt nummer för förl. torsdag, att han af konungen fått i uppdrag att bilda ett nytt kabinett. Vi afvakta ytterligare underrättelser. Det engelska öfverhuset har nu afslutat diskussionen öfver den irländska arrendebilen, efter att ha deri ytterligare gjort åtskiliga förändringar i detaljerna, bland audra en temligen vigtig, rörande hvilken regeringen vid voteringen besegrades med en majoritet af 39 röster af 303 röstande. Den sista dagen fråsan var före, den 28 Juni, gick det raskt undan med diskussionen; icke mindre än 61 paragrafer genomgingos och dels antogos, dels förkastades. Det återstår nu endast att antaga eller förkasta billen i sin helhet med de vidtagna förändriogarnoo. Underhuset å sin sida har begynat komitåbehandliogen af folkskolebiilen, hvarvid det vår g.nska grundligt tillväga. Den 27 Juni antogos de sju första paragraferna utan väsentliga förändringar. Regeringen segrade i två frågor, som väl icke rörde billens hufvudprincip, men likväl voro af ganska stor vigt. Anhängarne af obligatorisk och afgiftsri undervisning föreslogo genom Walter, att skolstyrelser skulle tillsättas ialla skoldistriker, och icke blott i dem, som ej ha tillräckig tillgång på skolor, såsom regeringsbillen stadgar. Genom Waiters förslag skulle en ommunal organisation af folkskoleundervis vingen i hela riket ha blitvit införd, och skol.vång skulle ha ålagts på en stor mängd stälen; regeringen ville dock ej antaga detta umendement oförändradt, mea gjorde den efergiften, att en skoistyrelse skulle til hvarje distrikt, der majoriteten af valmänen önskade det. Detta senare blef undersets beslut. Den andra frågan gaf upphof åt en synwerligen liflig debatt. Den angick den tid, om skulle egnas åt religionsuudervisningen. Pease yrkade, att skollärarne skulle ega att vesluta derom, men billens föreskrifter i detta ufseende antogos. Oaktadt 23 personer ha stått inför polislomstolen och dels blifvit öfverlemnade till wssisdomstolen, dels dömda till två månaders ängelse för delaktighet i de senaste oroligreterna i Cork, det allmänna lugnet der innu icke återstäldt. På skräddarnes arbetsoställning har följt en dylik af bärare; män, vinnor och barn i åtskilliga fabriker ha äfven gått ifrån sitt arbete, och öfverallt, der rivillig anslutning till denna rörelse ej kan istadkommas, söker man genom hot och våld vinga dertill. Några af. arbetsgifvarne ha ogat sig efter anspråken på högre dagspening, och detta föranleder återstoden af de ippstudsige arbetarne att hålla i sig och ocka en mängd andra att följa deras exemel. Så t. ex. ökade Corks ångfartygsbolag å aflöningen åt sina bärare till 18 sh. il eckan, och genast fordrade samma bolags natroser, hvilka hittills uppburit 24 sh. ij eckan, en förhöjoiog med 4 sh. Tusentals : ysslolöse arbetare drifva omkring på ga-li orna; den största jäsning råder öfverallt, ch säkerligen skulle det den 27 Juni på af-l( ; onen ha blifvit en ny sammandrabbning melun pöbeln och den beväpnade styrkan, om j mayorn utfärdat förbud mot vistelse utom : us efter kl. 9. Förstärkniogar af polissolater från kringliggande distrikter inträffa BOT STATER AED REA AKTRA STATE KIA venster är uppgången, följ efcer mig, här är te märkt men Hä!da ör rädd att ha 0: