Aftonbladet – 29 juni 1870, sida 2

förlåt! om ni vill sofva, så är det kanske så godt att vi flytta oss ut i ett annat rum ? Jag hvilar bara ögonen, min söta, de äro så klena, att jag alltid sluter dem, då jag sitter midt emot ett fönster. Agatha kom nn in i en ljusblå släpande klädning med ett litet broderi i banden, O, jag ser att fröken Palm tycker mitt arbete är ett det mest fåfängliga och ändamålslösa i verlden, sade den uvga frun, som nu åter var den barnsliga och obekymrade varelse, man plltid fann i henne. Hon höll en bundt gnistrande perlr i luften. Men ; sker så mycket om broderade småAt Anton tyv.. saker, och den har .... 4 snotationsboken SER just bli färdig till hans födelsedag -.. se hvad den kan vara värd? Jo, etthundra riksdaler ville jag ha i utbyte, för att dela ut bland de fattige... på det der vis t skall jag utminutera mina gåfvor åt honom. U, brodera då mycket åt honom,, sade Cornelia och böjde sig ned, kännande ett oemotståndligs begär att kyssa Agatha, hvilken villigt räckte fram sin lilla gropiga kind. Middagen var nu serverad, hvarpå damerna begåfvo sig till matsalen. Efter kaffet började Cornelia tala om uppbrott och om sin vandring till Rebergslid. Agatha erbjöd genast sin vagn, då fru Bernard, som just icke var förtgust i fotvandringar, geaast visade sig villig att följa sin vän. Jeg bryr mig lite eller inte om att åka, men fru Bernard gör det så mycket mera. Ack, jag har alltid tänkt mig som om den största lycka vore en vandring genom öknen, för att söka hedningar och vilseförda. I så fall tycker jag för min del att fröken Palm dagligen går genom en öken. Ja, fru Denkwart, det kan kanske vara sant nog!, sade Cornelia och vinkade med handen till afsked,