Aftonbladet – 28 juni 1870, sida 3

Skördeutsigterna i Frankrike. Rörande detta ämne skrifves från Paris under den 18 Juni: Om vi nu undersöka framtiden och skulle vilja i de utsigter, grödan nu gifver, söka de gynnsammaste elementerna för prisstegring och prisfall, så bekänna vi att vår förlägenhet är ganska stor. Det är säkert, att sädessorter, sådda på mycket lätt jordmån, ha kunnat lida af torkan; men det är också obestridligt, att säden på styf jordmån aldrig har förlorat sitt vackra utseende; vi kunna derföre förklara, huru underrättelserna från samma land kunna vara motsägande. La Beauce, vår kornbod, är så fördelad, att de goda jordmånerna, och de äro talrika, lofva lika mycket spanmål som sistl. år, på samma gång som de magra jordmånerna icke skola gifva öfver hälften af hvad de gåfvo i senaste skörd. Vi kunna således begripa att det skall finnas olika meningar inom landets handel, och att det finns både mycket öfvertygade säljare och köpare, som äro det icke mindre. Då vi tala om goda jordmåner, så äro de ej alla till finnandes i Beauce; sådana finnas i Brie, i Artois, i Nord-departementet, i Normandie, Perche, Sarthe och Mayenne; de finnas till och med i Loire; med ett ord, sådana har man öfverallt. Men i hvad förhållande stå de goda jordmånerna till de magra eller medelmättiga? Detta är en fråga, som skulle kunna bidraga att sprida ljus i den meningsolikbet, som förefinnes, om man kunde noggrannt angifva förhållandena. Spanmålsjordmånerna i främsta rummet äro enligt statistiken klassificerade i proportionen af tre toiftedelar; jordmånerna med omvexlande alf representera fyra tolftedelar; slutligen representera Jordmånerna med lätt alf de fem återstående tolftedelarne af den odlingsbara marks yta, som är upplåten åt cerealier och isynnerhet sädesslagen. Sädesslagen på god jord stå således i proportionen 3 till 12, under det att säden på ordinär eller medelmåttig, är i proportionen 9 till 12. d. v. s. att af en grupp af 12 egare af 12 särskilda egendomar kunna endast 3 tala väl om sin skörd, hvaremot de 9 öfriga icke kunna vara belåtna, på samma gång som i denna delade grupp af 9 5 äro bekymrade öfver de utsigter, de ba för ögonen. Men af tolf röster måste I ba mera genljud än 3, och det är på det sättet, tro vi, som man hittills bar förnummit de rykten, som varit i omlopp om skörden. Om man nu tager i betraktande öfverdrifterna såväl i ondt som godt, skall man finna, att det är mycket svårt att bestämdt yttra sig om skörden. IT en dylik sak erfordras mycken varsamhet, och vi våga ännu icke yttra oss om den blifvande skördens deficit; det är nästan säkert, att import kommer att behöfvas, men huru stor? Ingenting kan vara svårare att säga. Framför allt är det nödvändigt att ha bestämda uppgifter om de succegssiva tröskningarna såväl från den goda och den medelmåttiga som den sämre jorden; men man har nu fått priser, som börja icke vara de vanliga, och man bör betänka sig två gånger både för att sälja och köpa. Det regn, hvarmed vi hotas, kan bli mera skadligt för den goda jorden än gagneligt för den medelmåttiga, hvilken det icke mera kan göra någon tjenst, väl förståendes hvad sädesslagen beträffar; ty för alla öfriga jordens alster skulle det vara en välgerning. . Mjöl till konsumtion, huru trögsåldt, följer tätt i spåren på prisstegringen at spanmål. Utmärkt vara står till 75 fr., prima till 74 å 75 fr. mjöl från alla länder till T1 å 74 fr. pr säck om 159 1.; dessutom belastas köparen med 2 francs i tolag.