Aftonbladet – 28 juni 1870, sida 3

gångna. Sorenskriver Kildal och amtman Aall hafva undanbedt sig valet. Gärdsbrukarne Valstad, Hammerstad och Fcrden, hvilka till en viss grad tillhörde partiet, saknas också. Uti de amt, der valet ännu icke egt rum, vet man på förhand att det skall gå på samma sätt. Sockenpresten Harbitz har undanbedt sig att blifva återvald. De män deremot, som på förra storthinget bildade den liberala centern, hafva för det mesta blifvit återvalde, och om större delen af de nyvalde kan man taga för afgjordt att de skola sluta sig till detta parti. I Romsdals, Söndre Bergenhus och Hedemarkens amt räknas alla de valde storthingsmännen till detta parti, och i Kristians och Buskeruds amt möjligen också, likasom de 3 gårdsbrukarne i Akershus amt förutan Sverdrup väl äfven torde kunna räknas hit. I Bratsbergs amt deremot äro kanske 2 eller 3 af de valde representanterna närmast att räkna till Jaabseks anhängare. Af de redan valde 36 storthingsmännen kunna således omkring 30 med någorlunda säkerhet räknas till den förra storthingsmajoritetens trogne arftagare, hvilka hafva till sin uppgift atti liberal politik och sparsam statshushållning fortsätta det nittonde storthingets verksamhet. Man har på senare tid velat anmärka, att Jaabrk och hans män af yttersta venstern ofta kommit i en betänklig närhet af byråkratiens yttersta höger. Jaabek har också i sin Folketidende uttalat sig till förmån för Morgenbladet, likasom detta å sin sida genom insändare låtit påskina en viss tröst deruti, att någon fast vänskap icke på ängden kan bestå mellan Jaabek och storchingsmajoriteten. Det är icke heller något ytt att motsatser, sådana som Morgenblalet och Folketidende, räcka hvarandra hanlen. Men regeringspartiet skulle säkerligen slädja sig alltför tidigt, om det gjorde sig äkning på att få Jaabek tillständig bundsvandt i kriget mot storthingsmajoriteten. fy Jaabeks skäl att bekämpa denna hafva rarit helt andra än Morgenbladets, och han kall säkerligen vara i stånd att lära mycet af denna strids utgång och för framtiden indvika de felsteg, som nu förorsakat hans ederlag. Han skall nemligen inse, att han egått ett missgrepp genom att göra en så peciel fråga som den om räntefotens nedättande afgörande för valen. På en så rång grundval kan intet parti danas, allraninst ett som skall bära namn af folkparti. utt sådant måste uppbäras af en bredare, ökrare och mera allmänt erkänd grundval. Åkessons