Aftonbladet – 27 juni 1870, sida 2

nbara enhet främst med det vestra patrikatets kyrkor och derefter äfven med det tras måste åvägabringas, blef äfven antagen. esten Body väckte dervid det förnuftiga förget att öfverlemna saken i den allsmäktiges nder. En tredje resolution förklarade, att tertöreningsrörelsens framsteg under de tolf sta åren och de kritiska tidsomständigherna mana såväl till djup tacksamhet som I växande ifver för det heliga verkets fullljande. Förslagets upphofsman Nugee mede, att påbjudandet af den påfliga ofelbarsten skulle medföra den romerska kyrkans ll, och ur spilrorna skulle den förenade yrkan uppspira! Sedan äfven den katolska resten Oxenham yttrat sig mot ofelbarhetsran såsom en nyare uppfinning, upplöste g församlingen. Ryssland har redan förskaffat sig en egen dningsorgan i Centralasien, hvilken utkomer i Taschkend under benämningen Turkestans dning. Denna nya tidning innehåller bland nnat följande öppenhjertiga artikel, som ournal de S:t Petersbourg skyndat sig att tergifva: Den nuvarande situationen i-Centralasien amt Rysslands senaste segrar i Chokand och ;okhara ha — skrifver det turkestanska blaet — ådragit sig den ryska allmänhetens ch de utländska regeringarnas uppmärksamet. Den engelska pressen har rent ut och ner än en gång uttalat sitt bekymmer, att Ryssland genom att framflytta sina gränser ängre mot sydost snart skall stå öga mot ga med det engelska herraväldet i Ostinlien. Hr Vambery, som alltsedan sin resa Centralasien oupphörligt häntydt på den wotande fara, som Rysslands eröfringar skavat för den engelska makten i Indien, yttrar slatet af sitt arbete: Ryssland, som i flera irhundraden innehaft området norr om Tarcestans stepper, har anknutit ganska lifliga örbindelser med de tre khanaterna; mer än le andra grannarne har det öfvervakat hänlelsernas gång i dessa khanater och har lerigenom föranlåtits till åtgärder, som ej kunna leda till någonting annat än dessa staters fullkomliga underkastelse. De naturiga hinder, som hämmat Rysslands framryckande på dessa trakter, tjena kanske blott till att göra detta framryckande ännu säkrare. De tre khanaterna saknas i det ofantliga rike, som grundlades af Ivaan II och bildar ett helt med alla ryska besittningar. Hr Vambery har blott till en del rätt. Ryssland har i sjelfva verket bildat sig af ka många asiatiska som europeiska elementer. Under det att det har sin medelpunkt i Europa, har det utsträckt sina kolonier i Asien ända till Stilla oceanen, Japan och Kina. På den sista tiden har till följd af de historiska händelsernas orubbliga gång det ryska herraväldet ryckt framåt ända in i hjertat på Centralasien, ända till Saräwschandalen. Rysslands nya eröfringar äro af stor vigt för oss. Turkestan, som erbjuder Ryssland en förmånlig koloni, kan bli lika nyttigt för oss som Indien för England, som Algeriet och Cochinkina för Frankrike. Denna ofantliga koloni är nu förvärfvad åt Ryssland, men arbetet blott till hälften tullbordadt. Våra gränser ha blifvit framskjutna i öster ända till Issyk-Kul, i vester till Katty-Kurgan och Kaspiska hafvet; men på denna stora landsträcka är den ryska befolkningen mycket spridd och om också stark genom moraliskt inflytande, dock ännu numeriskt svag. Detta förhållande säger tydligt, hvilket arbete ännu återstår för lokalförvaltvingen. Det består i att befästa det genom lysande segrar vunna moraliska inflytandet, och detta genom den europeiska civilisationens, vår intellektuella och moraliska utvecklings samt de stora homanitetsprincipernas öfverlägsenhet. Idn att underkasta Centralasiens hela politiska och sociala byggnad en fullständig omskapning, förefaller säkerligen vid första ögonkastet djerf och kimerisk; men detta stora och svåra verk kan utföras, det skall ske med tiden efter en lång och ihärdig strid af det nya invandrade elementet med de inföddes ideer och seder. En stats passiva protest kan väl en gång öfvergå till öppet krig; detta vore ingenting öfverraskande, men de historiska händelsernas makt, denna makt, som beledsagar Ryssland i orienten, hvarifrån den unga slaviska racen tågade till Europa, tillförsäkrar Ryssland en fullständig triumf öfver den förstelnade, multnande och vanmäktiga orienten. Turkestans nuvarande förvaltnings mission består i att för andra gången besegra de det ryska väldet underkastade folken, men icke mera med rått våld, utan genom intellektuel och moralisk öfverlägsenhet, och förmå dem inse, att den af ryssarne medförda civilisationen står oändligt mycket högre än de mellanasiatiska folkens. Det är icke att förvänta, att denna öfverlägsenhet skall af sig sjelf och på kort tid bli tydlig för infödingarne. Den förflutna tidens traditioner stå i vägen derför, och för att utplåna dem, måste man småningom, steg för steg, förbereda den infödda befolkningen på att upptaga nya idger, man måste låta dem genomgå lärotiden till ett nytt lif.n ANEKDOT AE Ecklesiastikdepartemontet. K. M:t har den 22 dennes förordnat rektorn vid högre elementarläroverkot i Linköping, fil. dr