Aftonbladet – 27 juni 1870, sida 2

riga armens officerare. LU Man har så mycket större skäl att hålla hr 1 igsministern räkning för den ifrågavarade formen, som dylika just på detta område h i denna riktning icke torde vara så allles lätta att genomdrifva. KERO RAP Det är säkerligen ej endast en blott tillllighet att den stora framtidsfrågan om kyrans skiljande från staten blifvit samtidigt ickt och gjord till föremål för offentlig beandling på ej mindre än fyra ställen i vår erldsdel. I Belgien har hon stått främst på emokraternas program under den nyss sluide valstriden, medan i Schweiz kantonen eufchatels stora råd, om än med en knapp jajoritet (31 mot 30) nu antagit det förag i denna riktning vi för några dagar se-l: an omnämnde. På båda ställena har hon :! aft att bestå en hård strid, såsom alla ideer ! om äro ämnade att lefva. Det kan derför j förvåna, att hon i länder, sådana som: ngland och Preussen, der de kyrkliga in-l! ressena af gammalt äro mäktiga, skall vid itt första framträdande ha att genomryta starka hinder. Det märkvärdiga är narare, att hon der alls kunnat tränga sig ram. Men England är ej längre det hem ör en stel och oböjlig konservatism som det inge varit en tradition att anse det för. Det ar under loppet af ett par år dels genomört, dels upptagit två stora reformer, som nan bhittills ej trott skulle kunna verkställas tan våldsamma skakningar eller åtminstone a långvarig och hårdnackad strid. Det uppäfde förlidet år statskyrkan i Irland, och et är nu på god väg att bringa till stånd n lag som är ämnad att djupt ingripa i gendomsförhållandena på nämnda ö, den s. k. rländska arrendebillen. England har, för att fhjelpa ett stort socialt ondt, haft mod att öra vid sina båda ögonstenar, eganderätten ch kyrkan. Biskoparnas rätt att som andliga eers sitta i öfverhuset har blifvit starkt anäktad genom en motion i underhuset och enlast räddad at en majoritet af några och yratio röster, någonting som ännu för några ur sedan skulle ansetts oerhördt och visar utt frågan snart skall med bättre framgång unna återupptagas. Bäst visar sig dock len liberala andans framsteg i den stora debatt som i dessa dagar pågått i underhuset m undervisningsbillen och hvaraf vi längre ved ge ett sammandreg. Här framstäldes ill regeringens förslag, för hvilket vi förut redogjort, ett amendement af en bland henres egna enhängare, mr Richard, gående ut oå att religionsundervisningen skulle helt och hållet uteslutas från folkskolans läroämmnen. Det var att trampa på ett af den engelska konservatismens aldraömmaste partier, och amendementet väckte äfven ett lifligt motstånd, ej blott från de högkyrkliga tories, tan äfven från regeringens sida. Richard nedgaf äfven sjelf att den allmänna meningen i landet ännu ej vore fullt mogen för on sådan reform. Det oaktadt har, såsom telegrafen berättat oss, amendementet blifvit förkastadt endast med 12 rösters majoritet, visserligen i ett något glest besatt hus. Att i sjelfva det ortodoxa Preussen samma fråga vunnit ett tacksamt fält skulle förvåna, om man ej visste, hur i grunden underminerad högkyrkligheten här är af den nya tidens ria forskning. Agitationen har här antagit gestalten af petitioner till representanthuset, som afgifvits med anledning af kultusministern von Miihlers reaktionära undervisningslag. Dessa petitioner, till antalet ej mindre än 2750, ha af reterenten för husets undervisningsutskott dr Paur, blifvit sammanstälda i en broschyr, som han nyss under titeln Landets röster i skolfrågan utgifvit. Främst ibland dem står en med 4000 namn af alla klasser undertecknad petition från Berlin, som söker visa att det preussiska skolväsendet kommit på förfall genom de konfessionella förhållandena. Petitionärerna fordra skolans follkomliga skiljande från kyrkan, presterskapets uteslutande från uppsigten öfver skolorna samt deras inspekterande af praktiska skolmän under medverkan af kommunens representanter. En annan dylik petition föreligger äfven från Nassau. Å andra sidan får dock ej heller fördöljas, att ett lika stort, om ej större antal af samma paitioner yrka på religionsundervisningens bibehållande. Deras värde blir dock något problematiskt derigenom att de till stor del äro undertecknade med kors och bomärken. Ngon hbetänklighet väcker äfven den omständigheten, att nästan alla blifvit satta i gång af kyrkliga myndigheter och att namnet på församlingens prest vanligen öppnar eller slutar raden af underskrifterna. Samtidigt har den i Berlin bestående Föreningen för frihet och skolav utfäst ett pris för det bästa svaret på frågan: Är religionsundervisningen i folkskolan en pedagogisk nödvändighet? Af de 35 inkomna svaren har priset tillerkänts två, som på det bestämdaste förneka denna nödvänzdighet, Spaniens cortes ha ajournerat sig till den 31 Oktober, Prim har således fått ej tre, utan fyra hela månader på sig att anskaffa den utlofvade tronkandidaten. Innan cortes itskildes antogo de med 78 röster mot 48 lagen om slafveriets successiva upphäfvande . kolonierna. Oppositionen gälde ej här sjelf va principen, utan det halfva i åtgärden. Isynnerhet yrkade Castelar, i ett glänsande, med stormande bifall helsadt tal, på ett omelelbart och fullständigt utplånande af denna skamfläck. Han visade att ett successivt afskaffande skulle ha sämre följder än en med fulla händer gifven reform och styrkte med exempel att välståndet ökas genom slaffgriets totala försvinnande. Vi kännä ännu ej de närmare detaljerna af detta tal, hvilket skildras som ett af denne store talares ypper:sta, Vi berättade för nägon tid sedan att den berömde amerikanske ingeniören Cyrus Field, som inlagt så stora förtjenster om Europas och Amerikas sammanbindande genom den olektriska telegrafkabeln, till kongresssa i Washington ingifvit ett förslåg om en dylik örbindelse mellan Amerika och Asien. Utrikeskomiten, till hvilken frågan hänsköts, har ou afgifvit sitt utlåtande öfver planen och i allo tillstyrkt dess understödjande. ixomiten föreslår hemligen att kongressen skall till nedläggande af. en underhafskabel mellan Car SH Udd : LL UL åa Plans undar — — — NA mm oc