Rättegångsoch Polissaker. Våldsgerningen i Malmö straffängese. Om detta hemska dåd meddelar Sydsv. Dagbladet följande med ledning af protokoller, hållna vid förör af kommendanten vid Malmö citadell: Efter det favjunkaren Höckert, förvissad om att straffången Carl Philipson, medelst inbrott å fängelsets, i norra längan varande, fångbeklädnadsförråd stulit åtskilliga persedlar, den 6 innevarande månad låtit i cell insätta Philipson, hade Höckert, för stöldevs utredande, dagligen samtalat med fången, som ihärdigt förnekade sig hafva begått inbrottsstöld å förrådet. Påföljande söndag den 12, då Philipsson begärde få samtala med Höckert, begick han dådet. Vid de förhör, som den 14 och 15 dennes höllos med Philipson, erkände denne, att han, medelst begagnande af falska, inom fängelset tillverkade nycklar, vid lägliga tillfällen, gått upp å beklädnadsförrådet samt derstädes stulit särskilda persedlar, som af andra fångar blifvit från fängelset utpraktiserade; samt, rörande våldet emot favjunkaren Höckert, uppgaf: att Philipsson den 12 dennes bland de i cellen befintliga andaktsböcker hittat en knif, med hvilken han tillformade en träpinne; sysselsatt härmed, hade Philipsson icke observerat att fanjunkaren inträdde i cellen, då han naturligtvis icke medhann gömma knifven, som han höll i handen, på annat ställe än under sin påhbafda bussaron; fanjunkaren, som troligen förmärkte att Philipsson under bussaronen förvarade något, som han försökte döljav, fattade då tag om Philipssons arm, ryckte den åt sidan och, då Höckert märkte knifven, med en medbafd knippa nycklar. slog Philipsson i ansigtet, öfver hvilken behandling denne blef förargad samt öfverföll och med knifven tilldelade favjunkaren många stygn, hvilkas antal Philipsson, som vid tillfället befann sig uti ett uppretadt sinnelag, icke kunde bestämma; efter undergående af denna behandling. satte fanjunkaren sig ned på den vid celldörren stående klosetten, då Philipsson icke end katnr retat tre rt JR