Aftonbladet – 25 juni 1870, sida 3

OorCaA LOT IVVUV PUT. OKANUIA INULCULe Messners NORGE. I en artikel i Aftenbladet för i måndags angående rösträttens utvidgande framhållne; att den förnärlsta örsaken tul det starka motståndet mot denna reform är att det s. k. intelligenspartiet i densamma ser början till ett angrepp på dess ställning i sin helhet. Då det icke kan uppvisa pågon obils lighet i sjelfva förslågen, uppsöker det en annan orsak till att förkasta dem, nemligen den att man genom ett successivt utvidgande af valrätten slutligen skall komma till allmän rösträtt, I anledning häraf framkastar tidningen den frågads om då vörkligen den allmänna fösträtten skulle vara så farlig som man vill anse den. Man anför såsom skäl mot densamma den stora massans oförmåga att bedöma politiska frågor och faran af de förmögnare och mera bildade klägsernas undertryckande: Orsaken till att den förra svårigheten synes så stor, är att man hittills gjort så litet för den stora mängdens politiska uppfostran. Om blott ett af de Sverdrapska förslägen blefve lag, skulle fölket få en helt annan politisk bildving än det. nu har och svårigheterna vid att göra rösträtten allmän skulle med hvar dag blifva mindre, . Man glömmer alldeles, att de lägre klasserna lika väl som de högre äro intresserade I statens Välfärd. De fåstiga framsteg Europa i närvarande århundrade gjort härröra till en väsentlig del från den omständigbeten, att makten mer och mer blifvit fråntagen. de högre klasserna, hvilka den förut uteslutande tillhört, och Jemnare fördelad på alla samhällsklasser. Det har visat sig i alla tider och i alla land att framåtskridandet arbetat sig igenom nedifrån, icke uppifrån. En större utsträckning af de politiska rättigheterna skulle medföra en väl behöflig vexelverkan mellan de bildade och den stora massan. De förra skulle tvingas att stiga ned från sin upphöjda plats och a beta för hela folkets utveckling, först och främst i politiskt hänseende och derigenom tillika i alla andra riktningar. Lika svaga skäl har man för den andra farhågan, nemligen att de lägre klasserna om de fingo en röst med i statens angelägenheter skulle undertrycka de högre. Man har svårt att finna exempel på att det någonsin skett. Det har varit de mäktiga klasserna sjelfva som framtvungit revolutionerna. De lägre hafva måst gripa till vapen för att få sina naturligaste och mest påtagliga rättigheter erkända. Om de i stridens hetta och under känslan af de oförrätter för hvilka de varit utsatta begått grymheter, är detta lätt förklarligt. De svagare klasserna ha i århundraden varit undertryckta, och det har kostat strömmar af blod innanj man velat medgifva dem hvad vi nu betrakta som de naturligaste menskliga rättigheter, och ändock har man så svårt att medgifva billigheten af att det göres något för att dessa svagare klasser kunna få sina dyrbaraste intressen försäkrade. Hvarie försök i denna riktoing betraktas som ett farligt steg, hvilket hotar de mäktiga klasserna med ätt blifva undertryckta. Dessa hafva likvisst genom kunskaper och förmögenhet en betryggad och inflytelserik ställning i samhället, då deremot de fattiga och och okunniga icke hafva något annat skydd in det lagen gifver dem. Derefter ogillas Aalls förslag såsom grunladt på den föråldrade och skadliga klassprincipen och alldeles otilllräckligt till och med ör nutidens behof. Det är icke sannt, att letta förslag är mest öfverensstämmande med srundlagens anda. Grundlagsstiftarne voro starkt genomträngde af alla sin tids nya idter och gåtvo Norge en af de friaste författningar . Europa för den tiden. Då förändringar skola söras i densamma, böra de, vara i frisinnad rikting. Man bör åtminstone kunna gå så långt som de stater i Europa, hvilka gått minst långt. Då alla dessa upphäft den vid vissa klasser ästade rösträtten och i stället infört en census, böra vi åtminstone kunna göra detsamma. Slatligen säger artikelförfattaren: Enligt vin tanke finnes icke något land i Europa, så väl egnadt för en utvidgad politisk frihet som Norge, emedan det icke finnes något, der örbållandena äro så klara och enkla. Norge ir en liten stat, som nästan icke har någon beröring med stormakterna. Det ligger för ig sjelft i en vrå af verlden. Hvad de inre örhållandena beträffar, tillhör. nästan hela andets befolkning samma nationalitet, talar samma språk och har samma religion. Vi