Aftonbladet – 23 juni 1870, sida 2

— Folkhögskolorna. Vi ha nyss från n af dessa anstalter för spridande af en sund olkupplysning fått mottaga en redogörelse ör hennes verksamhet under det senaste året. Det är en berättelse om skolan i Önnestad i Kristianstads län, afgifven af hennes styrelse. Hvad som först gläder oss att se är, att orens befolkning på ett verksamt sätt tagit sig an den hufvudsakligen genom en enskild man, kyrkoherden i Vinslöf, dr Bergmans nit grundade läroanstalten. En inbjudving till ortens invånare att genom subskription garantera skolans bestånd under de näst följande fem åren har haft den framgång, att inom den utsatta tiden 76 personer tecknat sig som garanter för skolans utgifter under nämnde tid. Detta exempel, liksom ett annat dylikt från Östergötlands folkhögskola, hvarom tidningarne nyligen berättade, visar att folkhögskolesaken kommit in på sin rätta stråt och blifvit hvad den, för att kunna trifvas, måste vara: en af folket sjelf hägnad och vårdad anstalt för dess egen upplysning. Skolans plan och metod ha under året ej undergått några andra förändringar än sådana som äro nödvändiga i en anstalt som lefver och växer, med andra ord, ständigt utvecklar sig ur en gifven grundtanke. Det skulle vara folkhögskolornas död, om de innestängde sig inom en en gåug för alla uppgjvrd och afslutad metodik. Mera än måhända någon annan läroanstalt är hon kallad att oupphörligt göra nya eröfringar på detta fält, för att allt mer värma sig målet för sina bemödanden: en på en gång lefvande och gedigen undervisDing. Det är fägnande att se, att de män som ledt skolan i Önnestad ej förbisett denna vigtiga sak. Berättelsen upplyser nemligen, att undervisningen meddelats ej blott, såsom förut, genom fria föredrag, upplysande förevisningar och talrika experimenter, förenade med samtal och frågor, hvarigenom lärarne sökt göra sig förvissade om lärjungarnes uppfattning af det föredragna, utan äfven genom oftare anställda talöfningar och diskussioner, under ledning af lärarne, hvarvid ämnena, och detta förefaller oss särdeles riktigt, blifvit valda af eleverna sjelfva. En stor del a! dessa diskussionsämnen ha afsett jordbruket. andra angått kommunalväsendet, andra åter berört naturvetenskapliga eller historiska frågor. Särskilt nämner berättelsen i detta afseende att några af eleverna hållit fria föredrag t. ex. lefnadsteckningar öfver Linne, Owen oc Stephenson. Skriftliga uppsatser ha dessutom nnder detta år till ett långt större antal än det föregående blifvit af eleverna författade. Fö in andra uppgift att vara en medelpunk ör ortens intellektuella lif har skolan verkat genom de offentliga föredrag, som der tid ettei annan hållits, dels af hennes lärare, hrr Norblad och Nilsson, dels af dr Bergman. Den sistnämnda har vid dessa tillfällen bland annat talat om de högre naturlagarne, om fri. hetsbegreppets olika betydelse i forntiden oc! i våra dagar, hr Norblad om luften, vattne och elektriciteten, samt hr Nilsson om der svenska bonden, reformationen, familjelifvet norden under hednatiden m. m. Alla dess: föredrag ha varit mycket talrikt besökta Skolan har varit i gång under hela året. Hoi hade nemligen en särskilt sommarkurs frår I Maj till I November förlidet år. Berättelsen omnämner slutligen en omständighe som är af både glädjande och mindre hugneli; art. Elevantalet har varit så stort, att loka. len, en förhyrd lägenhet, varit otillräcklig oc! behofvet af ett eget hem för skolan gjor sig alltmera känbart. En aktieteckning ha derför blifvit satt i gång inom de fyra när maste häraderna för att åstadkomma de härför erforderliga kapitalet, och med de intresse skolan lyckats vinna, skall säkerli gen denna appell ej vara fraktlös. Ett god förebud är i detta fall, att Önnestads socke nyligen på kommunalstämma beslutit i fer år till hyrande af lokal åt skolan auslå 10( rdr om året.