Aftonbladet – 22 juni 1870, sida 3

KUUCS SLAUSIULUMAKVUIgE. Ärsberittelse, afgifoen den 12 Juni 1870, till Sällskapet för Arbetareföreningars befrämjande, af dess ordförande. (Slut fr. gårdagsbl.) Det misstroende, hvarmed arbetarerörelsen här i landet i början af mången betraktats, har efterhand gifvit rum för det förtroende och vänijja som densamma i sjelfva verket å alla samhäl klassers sida förtjenar. Många bevis derpå skulle, till hvad förut blifvit nämndt kunna anföras. Norrköpings stads sockenbibliotek har blifvit erbjudet dervarande arbetareförening att tillsvidare öfvertaga, förvalta och utlåna, på lika sätt som föreningens eget bibliotek; i Göteborg har stadens sparbank beslutit medverka för arbetarebostäders uppförande, och har dervarande utskänkningsbolag af sin vinst anslagit 30,000 rdr såsom grundfond till en folkbanks uppsättande; för nyttan och behofvet af dylika banker har äfven den senast församlade landtbruksriksdagen uttalat sig; och Elfsborgs läns norra hushållningssällskap har vid extra sammanträde under sistlidne Maj månad beslutit vidtaga åtgärder för befrämjande af sådana bankers inrättande. Sjelfva riksdagen har under sin senaste sammanvaro beviljat folkbanker den icke ringa förmån att, lika med sparbanker, få åtnjuta kreditiv i riksbanken till fyra procents ränta. Den verksamhet, som tillhör sällskapets egen uppgift, har, genom omständigheternas makt, under förflutna och innevarande år varit vida mera omfattande än under föregående tid. Då svenska slöjdföreningen, för att försäkra sig om de svenska arbetareföreningarnes deltagande uti den internationella, i arbetarnes intresse anordnade, utställningen i Amsterdam, anmodat detta sällskaps ordförande att ingå uti den för ändamålet nedsatta komit, aflät sällskapets styrelse en uppmaning till alla landets arbetareföreningar att hit insända redogörelser öfver sin verksamhet, för att läggas till grund för en berättelse öfver arbetarerörelsens ståndpunkt i Sverige, som af holländska regeringen blifvit begärd. Det var äfven styrelsens afsigt att, om bidrag af statsmedel för svenska produkters öfversändande och utställande kunnat erhållas, uppmana föreningarne att äfven på detta sätt deltaga i expositionen. Ett sådant af slöjdföreningens styrelse hos K. M:t sökt bidrag blef emellertid icke beviljadt, och endast Göteborgs arbetareförening kom derföre i tillfälle att deltaga i utställningen, hvilket dock skedde föreningen till heder och vår industri till gagn. Sällskapets styrelse afgaf emellertid en på de från föreningarne inkomna redogörelserna grurdad allmän berättelse, hvilken torde hafva tillvunnit sig vederbörandes intresse, emedan en medalj sedermera blifvit ordföranden tillsänd; och sedan det svenska föreningsväsendet nu sålunda tagit första steget till att göra sig kändt i andra länder, skola, såsom vi hoppas, en avnan gång endrägtiga bemödanden å dess sida, förvärfva sig än större erkännande. För öfrigt bar sällskapets styrelse beredvilligt gått till mötes de framställningar om råd och anvisningar för stadgars upprättande, som numera nästan från enhvar nybildad förening plåga till oss ingifvas. Den känsla af vänskap och gemensamhet i intressen, som förbinder de skandinaviska folken har äfven framträdt inom dessa länders arbetareföreningar, och Sveriges hufvudstad hade den glädjen att för. lidne år se ett vackert uttryck deraf, då ett stort antal medlemmar af arbetareföreningarne i åtskilliga skånska och småländska städer förenat sig med ledamöter af Kjöbenhavns Arbeiderforening af 1860 om gemensam färd till Sveriges hufvudstad. Det offentligen angifna ändamålet med denna färd var visserligen å de båda föreningars (Malmö och Lunds) sida, som anordnat densamma, endast att låta södra Sveriges arbetare se rikets hufvudstad samt draga någon nytta af de samlingar i vetenskap, konst och industri, som här finnas; men detta sällskaps styrelse ansåg tillfället likväl icke böra lemnas obegagnadt att med framstående medlemmar af de hit anlända föreniogarne öfverlägga om vissa för associationsväsendet bland arbetarne vigtiga frågor, hvarföre ledamö er af detta sällskap till ett aftonsamqväm på Djurgården inbjöd alla direktionsmedlemmar vid de sju för tillfället här representerade föreningar. Eburu denna diskussion fortsattes följande dagen, då äfven andra föreningsledamöter voro tillstädes, och tillfälle till enskildt samspråk i hithörande ämnen äfven gafs vid en af Stockholms arbetareförening anordnad kollation för de resande, var tiden alltför knappt tillmätt för en uttömmande behandling af så vigtiga frågor; och man uttalade derföre temligen allmänt den önskan att ett allmänt arbetaremöte snart måtte komma till stånd samt att detta sällskap måtte dertill utfärda inbjudning. Tanken på ett sådant möte hade redan i Augusti 1865 blifvit väckt inom Norrköpings förening, hvilken för frågans behandling nedsatte en komitce, och af samme ledamot, som då framställt detta förslag, upptogs detsamma ånyg år 1867 inom Stockholms arbgtareförening, till hvilken äfven Sundsvalls arbetareförening följande året aflät en uppmaning att sätta sig i spetsen för ett arbetaremöte. I anseende till de hinder och svårigheter för en enskild förening, som åstadkommandet af ett allmänt möte af denna beskaffenhet ansågs komma att medföra, kom emellertid vil intetdera af dessa jillfällen det väckta förslaget till utförande, tilldess, gedan äfven vid en sammankomst i Kristiania förliden sommar emellan en del norska arbetareföreningar samt nåra arbetarnes vänner från Sverige och Danmark, den önskan blifvit uttryckt att ett möte mellan de skandinaviska rikenas arbetare måtte ega rum, detta sällskap, i slutet af förlidne år, beslöt att genom gin styrelse vidisga de furberedande åtgär: derna för ett sådant möte. För detta sällskap, som fristående såsom sådant från hvarje särskild arbe— LL vreeeeev— AA oas