Aftonbladet – 22 juni 1870, sida 3

I insändaren ejheller tyckes vara större, än att den -ledt honom på villovägar i sina beräkningar och kommit honom att stanna vid slut, som enligt hvad vi vilja visa äro alldeles oriktiga. Vi anse den I norrländska trävaruskeppningen såsom en detta Tlands hufvudnäring och såsom det kraftigaste meI del för höjande af dess odling och välstånd, men i motsats mot insändaren betvifla vi högligen att Norrland borde med bibehållande af sitt normala skogsbestånd och vid rationell hushållning, utom nuvarande trävaruexport, 1,224,389 famnar virke, årligen kunna afverka 2.404,990 famnar,, d. v. 8.i det närmaste tredubbla densamma. Hysande stark misstanke att den nuvarande skogsafverkningen i Norrland redan är större än den borde vara, äro vi alldeles förvissade att densamma icke kan eller bör förstoras, såvida icke kommande generationer skola gå miste om de inkomstkällor skogen i Norrland lemnar och bör lemna, för att dess innebyggare må kunna sig uppehålla och lifnära, då det osäkra jordbruket slår fel eller ej lemnar tillräcklig utkomst, hvarförutomslandets utveckling och förkofran helt och hållet skulle afstanna om denna vigtiga näringsgren, trävaruexporten skulle betydligare inskränkas eller ock alldeles upphöra. Utgående från denna åsigt, att nuvarande trävaruexport är snarare för stor än för ringa, hysa vi vid det förhållande, att densamma år efter år förökas, grundad anledning till fruktan derför, att, om ej lagstiftningen mellankommer, omtanken om enskilda inkomsten icke skall låta styra sig af intresset för kommande slägters väl, utan synnerligast om trävarupriset stiger, sporra till sådan ansträngd skogsafverkning, att om oct icke landet torde blifva alldeles obeboeligt eller dess klimat komma att likna Grönlands, i hvilket talligger öfverdrift, likväl den nyttiga och nödvändiga skogsinkomstkällan torde för lång tid uttorka samt hågen för jordbruk under detta, den tillfälliga spekulationens tidehvarf, alldeles utslockna. Naturen blef menniskan i skapelsen öfverlåten till konungadöme, men hvarje välde, som ä tillika är vård, blir våld och verkan förstörande citerar J. A. A. efter prof. Fries och må vi väl, stödjande oss dervid, kunna fordra af lagstiftningen, att densamma söker i afseende på skogen förhindra allt våld och deremot föreskrifva och befordra den vård, som är nödvändig, för att icke förstörande verkan skall uppstå. En impuls i denna riktning kan en förnuftig lag meddela utan att derföre åstadkomma något som kan liknas vid att förbjuda landtbrukaren skörda sin säd förrän den genom öfvermognad utrunnit på åkern. Vändande oss till de beräkningar J. A. A. gjort för bevisande af sin sats att norrländska trävaruexporten kan tredubblas utan afvikelse från hvad rationelt är, vilja vi till en början medgifva att uppställningssättet deraf är riktigt, då detsamma utgår från tillgången för afverkningen, beräknad efter återväxten och sedermera upptager konsumtionen för olika ändamål, hvaremot vi på det högsta bestrida riktigheten af de gjorda beräkningarne. Detta bestridande gäller först och främst sjelfva grundberäkningen för återväxten, enär det efter aflidne hofjägmästaren J. af Ström gjorda antagandet af årliga skogsåterväxten pr tunnland till 22 kubikfot, riktigt måhända då all svenska skogsmarken tages i beräkning, ingalunda kan tillämpas på norrländska skogarne i sin helhet, än mindre på de långt ifrån de odlade bygderna beägna egentliga och stora Skogividderna, hvarest i allmänhet återväxten är betydligt lägre på samma gång, längst upp mot vattendragens källor, skogen är kortväxt och trädet, om ock rottjockt, ej lemnar mer än en timmerlängd. Riktigheten af detta vårt påstående eller att återväxtens beräkning måste betydligt nedsättas skola vi ytterligare söka ådagalägga och vilja nu endast vid J. A. A:s beräkningar öfver konsumtionen göra några anmärkningar. Uti J, A. A:s kalkyl upptages: Bränsle för 690,608 invånare å 200 kubikfot eller 2 normalfamnar 1,381,216 famnar. Då denna siffra är alldeles för låg och åtgången är mwst 300 kub.f. eller 3 famnar på hvarje individ, så tillökas... un 690,608 f:r. I exportberäkningen för hela riket, hvaruti Norrland deltager för ,, har ett litet misstag insmugit He För vid sågningen tillagd torkningsmån samt för virkets mätning och justering i hufvudsakligen engelskt och franskt mått, ökas virkesmassan, förvandlad i sv, k.f. med 1 4 900000 k.-fot. Om denna post. i enlighet med rätta förållandet ifrån 1 9 Anaras till 15 4, så tillkomMåAssssessereessernesnnesn 12,600,000 ?4 deraf på Norrland 9,450,000 eller — 94,500 f:r. Dessa begge poster tillöka följaktligen konsumtionen med.... 785,108 f:r, hvarigenom denna ifrån 3 619.134 f:r, höjes till sen 4,404,242 f:r. Denna ökade skogsåtgång betyder väl ej så mycket i J. A. A:s uppgjorda kalkyl, då densamma är fotad på en alltför högt tilltagen beräkning af skogens återväxt, men är af desto större inflytande på bedömande af frågan om öfverafverkning existerar eller ej, då årliga återväxten måhända måste till hälften, minst med ,, nedsättas, hvarvid strax skall visa sig att öfverafverkning verkligen redan nu eget rum. Vanskligt är att med någorlunda säkerhet bedöma den norrländska återväxten pr tunnland och ett misstag härvid, sådant som J. A. A:s, är desto svårare till sina verkningar, som en så betydlig areal är i fråga, men det bästa beviset, som vi nu för tillfället kunna åstadkomma derpå, att J. A. A:s beräkning öfver norrländska återväxten är för hög, har han sjelf lemnat oss i sin fullständiga redogörelse tör skogsafverkningsplanen öfver Boda kronoöfverlappmark. Vi äro i likhet med J. A. A. fullt öfvertygade derom att beskrifningen öfver frågavarande skog gifver en fullkomligt naturtrogen skildring af de norrländska skogarna i allmänhet och att resultatet af taxeringen på ifrågavarande kronoskog apgifver de framgående akta, som böra för hela Norrlands skogsareal vara fullsomligt tillförlitligas. P4 denna skog, hvarå intet husbehof afsetts, har hela årliga återväxtsumman kunnat upptagas till försäljning i fullmogna timmerträd, dem J. A. A. beräknat motsvara en år. ig virkesmassa för export af till bjelkar och plankor tjenligt virke, af 8,15 kub.-fot i hvarje tunnand af skogen, hvadan således denna skogs årliga iterväxt, utrönt af dertill fullt kompetente ersorer, icke skulle kunna tagas högre än 11 fot, lå man antager att oberäknad trädtoppen motvarar 2,85 kub.-fet. På tvenne vägar hav 3. ÅA. A. kommit till sitt esultat: att norrländska trävaruexporten kan trelubblas, nemligen den ena genom att utgå från irliga återväxten 22 kub.-fot pr tunnland å bela kogen och någorlunda rätt beräkna konsumtionen ch den andra genom antagandet, att från hela Norrland kan exporteras proportionelt lika mycket som från Boda kronopark, hvilkens hela återväxt uteslutande beräknats för export. — Alltså på mna vägen för hög beräkning af återväxten och iågorlunda rätt upptagande af åtgången och på len andra någorlunda rätt återväxtberäkning, men ntet afseende fästadt vid husbehofsåtgången, På ådant sätt att handbafva siffror kommer van lätt å villovägar, men om man ställer de af J. A. A. jorda beräkningar i full enlighet med hvarandra ch allenast i afseende nå kangymijan a. sa