Aftonbladet – 22 juni 1870, sida 2

— Landtbruksoch industriutställningen i Borås. För att befordra utvecklingen af industri och slöjd i vårt land väckte landsböfdingen grefve E. Sparre vid hushållningssällskapens ombuds sammanträde i Stockholm i Februari detta år motion om vidtagande af åtgärder till befrämjande af afsättning af svenska industrioch slöjdalster. Såsom ledande till detta mål föreslogos, att hushållningssällskapen skulle i mån af tillgångar och med afseende på de olika provinsernas läge bidraga till inrättande af utsäljoniogslokaler i någon af städerna Stock holm, Göteborg och Malmö. I anledning häraf lär en utsäljning af slöjdoch industrialster komma att öppnas här i hufvudstaden den 1 Januari nästa år. För att nu få reda på de olika provinsernas alster, som kunna anses lämpliga att sända till Stockholm, har man tänkt sig expositioner i landsorterna böra föregå. Såsom en sådan är att anse den industriutställning, som den 28 dennes öppnas i Borås. Denna utställning är äfven satt i förening med ett landtbruksmöte jemte profplöjning. Industriafdelningen kommer att fortgå till den 3 Juli och landtbruksafdelningen varar i 3 dagar. Profplöjningen försiggår på morgonen första dagen; andra dagen har Elfsborgs läns slöjdförening sitt årsmöte. Anmälningarne till utställning af såväl landtbrukssom industrialster hafva på sista tiden högst botydligt tilltagit, Utställarnes antal uppgick i lördags till öfver 500, och nya tillkomma dagligen, så att utställningen kommer att blifva rikhaltig och lofvar att blifva ganska storartad. Afven kunna vi tillägga, att frå Mi chaöli gifver konsert å andra mötesdagen samt att löjtnanten v. Gegerfelt under mötestiden exponerar artisternas taflesamling. De diskussionsfrågor, som komma att afhandlas under utställningen, äro följande: 1. Hvilken växtföljd kan anses för olika trakter af länet, med afseende å olika jordmån och andra lakala förhållanden, vara den lämpligaste? 2. Har odlingen af sockerbetor inom orten blifs vit med fördel bedrifven, och finnes utsigter för dess befordran? .3. Bör kreatursskötseln i orten hufvudsakligen riktas åt uppfödande och gödning af kreatur eller åt mejerihandteringen? Hvilket sätt har erfarenheten visat vara det lämpligaste i frågan om gödting af kreatur, och böra, för frambringande af bättre ladugårdsprodukter än de i orten vanli; 3, ok. mijoribolag, efter förebilden af de i Stockholm igen inrättade, åstadkommas? 4, vilka åtgärder böra vidtagag för att tillgodogöra sig de rika tillgångar orteus torfmossar innnehålla? 5. Hvilka medel böra användas för att sprida kännedom om våra inhemska näringars, jordbrujoka industriens och husslöjdernas alster samt för em bereda afsättning: a) inom landet, b) i utandet ? 6, Hvilka medel böra användas för att beforIra slöjdskickligheten i landet? Hvilka särskilda srenar af slöjdskicklighet bedrifvas inom olika orer af länet, och i hvilka delar deraf kunna olika ter af denna skicklighet lämpligast utbildas? Bör denna utbildning åstadkommas genom inättande af s. k. läroverkstäder, sålunda nemlisen, att en idkare af husslöjd emot erhållande af inderstöd förbinder sig att meddela undervisnin met yrke, eller genom kringresande undervire Af synnerligt intresse bör det blifva att aga kännedom om hvad som i industriel