Aftonbladet – 21 juni 1870, sida 2

ertill äro allsicke strategiska, utan helt enelt de tio millioner francs, som huset Rothchild såsom innehafvare af koncessionen å e lombardiska banorna kontraktsmässigt måte betala till hvarje alpbana som bygges, ålonda äfven till S:t Gotthard; äfvensom det llting annat än blomstrande skick hvari akerna till de ostschweiziska banorna, Chur:t Gallen-Winterthur, befinna sig. Man eräknar de förluster huset Rothschild gjort å dessa banor till ej mindre än femton miloner francs. En Splägenbana skulle nu å en gång förbättra dessa banors ställning ch tillika-åtminstone på en längre tid hinra uppkomsten af en ny jernväg öfver de chweziska alperna. Så framställes saken i n längre artikel i Kölnische Zeitung. Prövost-Paradol, den berömde skriftställaen, är nu. definitift utnämnd till minister i Vashington. Samtidigt har senatorn och trikesministern -in spe, den bekante La xuegronniere, blifvit förflyttad till Konstantiopel från Brissel, der han efterträdes af f. ändebudet i Washington Berthemy. Lagftande kåren har i frågan om tidningstämpeln antagit ett amendement af Drolle, varigenom denna afgift nedsättes..med 1 entime till den 1. Jan. 1872, då den skall welt och hållet afskaffas. Kejsaren har åter vållits vid sängen — af ett. renmatiskt anall säga somliga, af sitt gamla onda, säga undra, och den tillämnade utflyttningen till 5:t Cloud har i följd deraf blifvit uppskjuen. Hvad som i närväårande ögonblick väcker största oron i Frankrike är dock hvaren kejsarens sjukdom eller S:t Gotthardsfrågan eller några andra politiska frågor: llt träder i bakgrunden för de farhågor för skörden som i hela landet väckts af den ihålande torkan och hettän. . : Om utgången af de bHya valen i Belgien skrifver en: korrespondent till --Kölnische Zeiung den 15 dennes: Resultatet af dei går hållna partiella valen till andra kammaren har visserligen väckt en utomordentlig öfverraskning, dock kan: man ej säga, att det es i liverala kretsar ingifvit någon synnerligt stark oro. Medan samtliga klerikala defuterade utan undantags återvaldes, har det iberala, eller rättare -sagdt,. det. ministeriella partiet förlo at tolf röster, så att röstförhållandet mellan liberala och katoliker nu: är 61 till 63. Bland dem som ej återvaldes äro utrikesministern Jules vån der Stichelen (Gent), statsministern Henri de Brouchere (Mons) samt Delbougne (Gent), en af kammarens vältaligaste och inflytelserikaste medlemmar. Sjelfva ministerpresidenten,. hr. Frere-QOrban, erhöll endast femte rummet i sin tädernestad Lioge. Bland de nyvalda äro några få progressister, men då de för sitt väljande ha att tacka koalitionen niellat de rädikala och katolikefna, måste man äfven beteckna denn som antiministeriella, ehuru de; äfven om en katolsk minister kommer till styret, skola böra till oppositionen. Ställningen är na unge fär densamtha som den var 1864, då i följd af en dylik jemnstarkhet mellan partierna ministeren Frere-Orban ingaf egitt afsked. Då begärde hr Dechamps; en afklerikaler—nas chefer, som af konungen kallades att bilda ett nytt: kabinett, att få framlägga en liberal vallak, men härtill ville Köbpungen ej samtycka .Kammarens upplösning och det liberala partiets seger voro eå följd häraf. Det är knappast troligt, att katolikerna skola denna gång förklara sig beredda -ått öfver taga regeringen, om de ej få tillstånd att upplösa-kammaren. När man betänker, att denna de klerikalas seger vunnits medan deras egentliga arförare-befinna-sig i Rom, så måste man nästan frukta att denna seger skall blifva ära fullständigare när dii mido rum gentium -aftröda. ledarskäpet åt de rätta cheferna. Den -Langrandska affären. bar visserligen gjort det omöjligt för flere af de mest bekanta katölska stätsmänned att återinträda i någon minister, dock;saknas ej yngre krafter, som--ej ha någontin emot att inträda i deras ställe; Stabiliteter är här i. landet nästan mer hatad än någonting annat. -Valmännen ha blifvit uppledsna vid att dagligen Höra talas om Aristidess Frere-Orban som den rättrådige, och de atse att framåtskridandet lider af att det Könstitutionella statskeppets roder i trettön hela är stannar i samma händer, som mekaniskt sjelfständigt och utan att taga notis om de förändrade strömmarna vilja föra det vidare. På detta sätt låter likgiltigheten för det doktrinära liberala partiets nederlag förklara sig.a Times korrespondent i Filadelfia ger ef skildring af-feniernas senaste fälttåg mot Canada, en händelse, der engelsmännens vanliga benägenhet att göra sig lustiga på de irländska feniernas bekostnad synes ha funnit ett tacksamt stoff. : Då fenierna:den 25 Maj på morgonen, skrifver Korrespondenten, kommit ungefär 100. steg från. gränsen, kommende rade ONeill. med sina :600 man halt och lät utdela ammunition samt utveckla det: irländska baneret, hvarefter han uppeldädesina truppers tapperhet genom. ett tal i.de gamla romerska fältherrarnes stil: Soldater! sade, han, aldrig skall jag återvända öfver denna gräns utan såsom segerherre eller. död! — oldater! Kommen ihåg; att-I utgören dem irländsk-amerikanska armens asväntgarde, att I skolen taga det första steget till Irlands betrielse från dess okt... Det är; för fäderneslandets sak, som vi nu angrips fiendens land! Edra landsmäns blickar fri på er! Framåt marsch! — En af offfces rarne, kapten Gronan, tog af sig -hatten och. svarade å truppernas vägnar: Generäl;viäro stolta öfver att bilda avantgardet; Irlånd kan lita på att vi skola uppfylla vår pligt! Derpå. satte sig den tappra skaran i gång. De nys fikna yankeerna från Vermont hade till fog, till häst och i åkdon af alla slag begifvit sig till gränsen för att se huru fälttåget skulle: aflöpa; ja, det påstås, att de icke: läto hems liga uppmaningar fattas till irländarna om att gå dugtigt på. Kapten Gronan och hans kompani hade koappt kommit öfver