Aftonbladet – 20 juni 1870, sida 3

vi BEE SEM SMRAS ESSKRBSIUSDENR — Folkskoleinspektörsmötet. — Vi mötets sammanträde i lördags förekom främst dei frågan, hvilken materiel för undervisningen fö närvarande är mest behöflig. Fjerde sektionen som behandlat denna och följande fråga, hade an sett, att utom den redan befintliga skolmaterieler vore följande behöflig: 1) En anvisning till rätt: begagnandet af läseboken för folkskolan; 2) er! kurs väggtaflor till ledning vid undervisningen rättskrifning; 3) tvenne större väggkartor öfvei Skandinavien, nemligen en blindkarta och en met utsatta namn, samt 4) ett cirkelbestick för billig pris för undervisningen i teckning. Dessa sek tionens åsigter biträddes af mötet. Hvad beträffar den dernäst följande frågan Huru skall sockenbibliotekens ändamålsenliga för ökande böra befrämjas? så hade sektionen trot sig bäst uppgöra förslag till en förteckning på böcker, som kunde anses lämpliga att anskaffe för sockenbiblioteken. Mötet beslöt, att denna förteckning skulle tryckas och utdelas till församlingarna. Af frågorna 17—19, hvilka behandlats af femte sektionen, har den sjuttonde följande lydelse: Hafva de lärare, som de senare åren utgått från seminarierna visat sig ega skicklighet och förmåga att undervisa? Denna fråga hade sektionen jakande besvarat, och mötet vitsordade riktigheten af detta omdöme samt betonade till och med starkare än sektionen, att de flesta bland de yngre lärarne visat sig ega utmärkta insigter äfvensom skicklighet att undervisa. En talare blott bade funnit, att en och annan af nämnde lärare väl egt goda teoretiska kunskaper, men deremot, hvad den praktiska skickligheten beträffar, varit underlägsna flera bland de äldre lärarne. Man öfvergick härefter till adertonde frågan: På hvad sätt kan tillfälle bäst beredas för redan anstälde lärare att förkofra sig i insigter och skicklighet att undervisa? Sektionen hade till en början ansett, att tillfällen härtill häst kunde beredas derigenom, att såväl vid samtliga seminarierna på statens bekostnad anordnas en särskild för dessa lärare afsedd undervisningskurs, hvarvid vederbörande landsting torde lemna understöd åt de lärare, som vederbörligen anmälas att sig deraf begagna, som ock att landstingen, der omständigheterna så fordra, upprätta sådana undervisningsanstalter. Mötet gillade detta förslag, dock endast hvad första delen deraf beträffar. På uppmaning af byråchefen Bruhn, som, vid sammanträdets början, innan ännu ecklesiastikministern anländt, förde ordet, upplyste åtskilliga af de vid mötet närvarande seminarierektorerna, att en och annan af de redan anstälda lärarne sjelfmant inställt sig vid seminarierna och derstädes genomgått en repetitionskurs. Vidare hade sektionen trott tillfällen böra beredas lärarne till utbytande af åsigter och vunnen erfarenhet vid feenliert återkommande mindre kretsmöten, vid hvilka det vore af synnerlig vigt, att undervisningsprof förekomme; önskligt vore, om något understöd af allmänna medel kunde bestämmas för hållande at sådana möten, der till följd af lokala förhållanden, sådana som t. ex. ega rum i Norrland, behofvet sådant kräfver. Om nyttan och lämpligheten af dylika möten voro samtliga jinspektörerna öfverens, hvarjemte de äfven uttalade sig för önskligheten af större läraremäten vid seminarierna; deremot voro meningarna mycket delade rörande det ifrågasatta understödet af allmänna medel tin kretsmötenag hållande. Många ånsågo nemligen, att det på detta sätt a va jur köstsamt. a funna. fö öfrigt icke lämpligt, att såsom förslaget afsåg, landstingen skulle Dekosta dessa medel. Andra talare deremot fäste uppmärksamheten på de stora distanser, som, särdeles i de norra orterna, förefinnas, och hvilka föra det omöjligt för en stor del af de knappt aflönade lärarne att komma till mötesorten, sävida de ej; erhålla något understöd. Beträffande frågan om, hvilka åtgärder som böra vidtagas för småskolelärares bijidning, hade sektionen ansett, at der ej geddn ulidervisnibgöanstalter för småskolelärare finnas i sammanhang med folkskoleseminarierna, sådana böra genom statens eller landstingens försorg anordnas med minst 3 å 4 månaders undervisningskurs i förening med en underlärarinna ställd öfningsskola; eleverna borde ock möjligen från landstingen erhålla behöfligt understöd. Detta antegs såsom Mötets Fp med pågra förändringar beträ d åöslagsfrågan, CCC CCCN HL ND En längre öfverläggning uppstod i anledning ar sjette sektionens svar å tjugonde trågan, så lydande: På hyad sätt kap erforderlig enhet åstadkommas mellan inspektörernes och Skolrådens herättelser rörande lärarnes antal samt ålarnas an och art m. m.? Sektionen hade till nämnda damåls vinnande trott sig höra föreslå åtskilliga ändringar i kolumnerna å tabellerna för de pedagogiska uppgifterna, Mötet stanuaaö slutligen vid len meningen, att inspektörerna borde inkomma till eklesiastikdepartementet med förslag till ändringar, hvärefter dessa förslag horde bearbetag af nämpde departeme i, för at; slutligen öfverlemnas åt en komite, bestående af prosten (Qviding samt rektorerna Skotte och Anjou, hvilka ögde att häröfver afgifva utlåtande, Den tjugondeförsta frågan: Hafva några olikheter egt rum vid tillämpning af den för inspektörerne senast utfärdade instruktion? hade af sektionen besvarats så, att senaste instruktion för rikets folkskoleinspektörer vore a tydlig, att mån måste jön noda, dej inga väsentliga olikheter vid a ol dess tillämpniog kunnåaega rum, och erfarenheten hadeäfven visat, att så varit fallet. Mötets medlemmar egde samma erfarenhet. I afseende å den tjugondeandra frågan eller huruvida i jmänhet skolornas anteckningsbögker förag på eit ändarhålsepligt sått, hade sektione afgifvit det utlåtande, att nämnde börker väli all: märket vore tillräckligt upplysande; dock skulle