Aftonbladet – 18 juni 1870, sida 3

att nu gifva frågan om hans återval en sådan karakter; nu skall nemligen detta få betyde!sen likasom af en förklaring af valmännen, att de välja Sverdrup icke blott såsom den talangfulle och karaktersstarke mannen, utan såsom den der tillika representerar deras politiska åsigter, och i hvars hufvudsakliga uppfattning de instämma. Och att intetj slags ansträngning skulle förmå störta honom från hans representantplats, är något, som hans motståndare för länge sedan kunnat ha klart för sig. Detta storthingsval har spelat en stor roll på de politiska mötena, af hvilka några på l den senaste tiden ha hållits i närheten af Kristiania. För öfrigt hår man diskuterat den oundvikliga räntefrågan, i afseende på hvilken den nu inledda diskussionen redan tyckes börja öppna sinnena för klarare begrepp än dem, som ligga till grund för de i ett föregående bref skildrade reaktionära anspråken på en nedsättning af räntefoten. Till följd häraf skall denna sak knappt heller få den atgörande betydelse för de förestående storthingsvalen, som anhängarne af en nedsatt räntefot vilja tillägga dem, och i det hela torde man nu med temligen stor säkerhet kunna förutsäga hvad jag redan för längre tid sedan påpekade såsom sannolikt, nemligen att den Jaabiekska rörelsen icke skall få något märkbart inflytande på valen — kanske med undantag af de tre amten Jarlsberg och Laurvik, Söndre Bergenhus samt Söndre Throndhjem. Att den eller någonting dylikt skulle ha vunnit insteg i städerna, derom är ingen fråga. , Redan till hösten skola vi ha det nöjet! att se åtskilliga af storthivgsmännen samlade här i Kristiania, nemligen såsom medlemmar af de många särskilda komiteer, som regeringen har tillsatt för att behandla ämnen, l hvilka senaste storthing hänsköt till regeringens begrundande. I sådana fall är det nemligen praxis hos oss, att nästan alltid tillsätta en särskild komitå, hvarpå regeringen seder:i mera antingen förkastar eller med störra eller mindre ändriogar för representationen framlägger resultatet af denna komites arbeten. Huru många sådana komiteer vi för ögonblicket ha i verksamhet, är icke Jätt att i hast säga; deras antal är icke litet. Enl bland de vigtigaste af dem har i dessa dagar : trädt tillsammans, nemligen den som skalll: behandla senaste storthings uppmaning attl: tava i öfvervägande, huruvida armåbefälets utbildning bör omordnas sålunda, att den rel: gelmässigt kommer att begynna i de vanliga ! rekrytskolorna och fortsättas genom befäls-. skolor, som meddela en planmässigt framåt-. skridande undervisning och öfning i förhållande till de anspråk, som tjenstens olika grader ega, samt, 1 fall regeringen finner detta lämpligt, för nästa storthing tramlägga förslag i denna riktnoiog. Det af regeriogen åt komiten gifna uppdraget går likväl och måste nödvändigt gå vida längre — hvilket också utan tvifvell åsyftades med uppmaningen. Tager man l: nemligen i betraktande det utlåtande från: senaste storthings militärutskott, som först: bragte denna sak å bane, ett utlåtande, hvars IE j hufvudpunkter storthioget genom sitt votum måste antagas ha godkänt, så är det tydligt att man redan då hade klart för sig, att just armåbefälets utbildniog var så tillsägandes den tapp, omkring hvilken hela armåväsendets ordvande vände sig, så att en principiel förändring i den förra måste medföra en dylik i hela det li senare. Den uppgift, som på detta sätt föreligger, I: är således mycket omfångsrik, och med den erfarenhet man har från andra länders exeml. pel i detta afseende, får man väl icke kunna l. vänta någon snar eller lätt redning af helal: denna trassliga härfva, Dubbelt svårt blir; det för oss, emedan vi måste fästa afseende li vid, att de förpligtelser icke kränkas, hvilka l. hvila på oss i och för hela det unionella föri svarsväsendet. På ena sidan står den af den li unionella försvarskomiten under dåvarande li kronprinsen Carls auspicier förfäktade upp-j: fattningen, att det är på de svenska slät-l: terna omkring Stockholm som den eventuella striden för de förenade rikenas sjelfständighet skall komma att föras. Resultatet afjs denna uppfattning är naturligtvis, hvad Norge hi angår, en liten, men god arme, såsom det : heter, eller med andra ord en stående här, ständigt beredd till uppbrott och strid på ! aflägsna valplatser. Gent emot den stå doskningarne om ett militärsystem, tillräckligt att försvara Norge och de närmast Norge lt liggande bergiga delarne af Sverige, i hvilka lr detta systems anhängare se Skandinaviens t rätta försvarsbasis. Alldeles diametralt mot-c satta hvarandra, skola dessa båda grundil åsigter vid alla tillfällen råka iinburdes strid, ogh till ep förlikning eller sammanjemkning — ty om någon absolut seger för endera af dem, så att man finge antingen att oblandadt milissystem eller en strängt organiserad stå-1 ende armå, skall det svårligen bli fråga —J erfordras en den noggrannaste öfverläggning. Den militärkomite, som ny sammanträdt, skall bli nödsakad att försöka en lösning eller ett besvarande at frågan. Då den ännu har haft blott två sammankomster, har det hittills icke visat sig, hvilka skiljaktiga meningar som äro representerade inom densamma, och ifall jag ej är illa underrättad, ämna dess tre civila medlemmar — storthingsmännen L. Daac, A. Sörensen och O, S, Velde, alla fre tillhörande det liberala partiets elita — tillsvidare iakttaga en afvaktande hållning i afseende på de positiva förslag, som kunna antagas skola framkomma från komitens talrikt representerade militära del och sörskiidt från dess ordförande, armöepartementets chef, statsrådet Irgens. När mån blifvit enig om grunddragen för arbetet, skall komitån atskiljas i en månads tid eller två, för att i September åter sammanträda och då oafbrutet fortsätta sitt arbeta till årets slut. Att anders dessa amständigheter en viss ora räder i de militära kretsarne, är icke mer än man kunde vänta; man besinne också, att först blef en civilist. en matcraatisk professor, stäld i spetsen rör vårt sjöförsvar, och dernå sätter en annan oivilist, en f. å. advokat, murbräckan in i landtförsvaret, För dem, hvilkas valspråk är: quieta non movere, måste tiderna verkligen synas bedröfliga, och det är icke underligt, att man Lå Afta här varan ifvarv alla mälliga äravär.