Aftonbladet – 17 juni 1870, sida 3

Inkomster. 18 proc:s ränta å omsatte 200,000 rdr 36,000 rdr, (utom afgiften för respitmånanaden samt hemTfallna öfverskottsmedel på bortauktionerade panter. ill bildande af en reservfond skulle således årligen kunna afläggas ungefär 4000 rdr. Tjenstepersonalen. 1:o Kamreraren har rättighet att utan hörande af hrr direktörer när som helst, dock icke oftare än fyra gånger i veckan, i vederbörande bank lyfta till och med 1000 rdr på en gång. Är behofvet af penningar större, måste han förskaffa sig skriftlig tillåtelse af minst tre af direktionens medlemmar för att uppbära en större summa. 2:o Såsom säkerhet för sin förvaltning ställer kamreraren en uppbördsborgen å 4000 rdr. 3:o Hvarje månad redovisar kamreraren inför direktionen för rörelsens gång och hvarje tredje månad införes i de allmänna tidningarne ett sammandrag af redogörelsen för inrättningens affärsställning. 4:o Kamreraren åligger att föra alla inrättningens böcker samt sköta dess ekonomi i öfrigt. 5:o Kassören eger att ställa en uppbördsborgen af 1000 rdr. Han erhåller de penningar han skall utbetala af kamreraren, äfvensom han hvarje qväll till denne redovisar för influtna medel. 6) Värderingsmannen ställer för sig en borgen af 2000 rdr och eger att med detta belopp och sin lön ansvara för de förluster inrättningen möjligen skulle kunna lida derigenom att panter värderats högre än hvartill auktionspriset uppgått. Reservfonden tillväxer genom rörelsens antagliga årliga behållning och räntan deraf användes, om man så vill, till något allmännyttigt ändamål enligt vederbörande församlings beslut. Så ungefär skulle de föreslagna inrättningarne vara organiserade. Att de skulle blifva verkliga understödsanstalter derom kan icke gerna tvistas. Detaljanordningarne kunna naturligtvis icke afhandlas här. Deremot tro vi oss med någorlunda säkerhet och på grund af inhemtade faktiska notiser kunna påstå att alla våra beräkningar i det praktiska hålla streck, såsom det heter. Belåningsprocenten, 18 proc. för hundradet, är icke högt tilltagen, (då alla andra biomkostnader bortfalla) och räntan å kapitalet, 10 proc., anse vi icke heller synnerligen hög. Vi tvifla nemligen uppå att herrar kapitalister, isynnerhet de mindre, skulle, mot en lägre ränta, vilja försträcka medel till en så beskaffad affär. Med tiden och allt efter omständigheterna skulle ju dessutom upplåningsräntan kunna nedsättas. Om man antager att inrättningens reservfond stiger med endast 2000 rdr årligen, eller hälften af den kalkulerade summan, så har inrättningen likväl inom till exempel elfva år med ränta på ränta (naturligtvis efter 18 proc), förutsatt att församlingen icke disponerar räntan under denna tid, till sitt förfogande ett eget kapital af: 55,512 rdr och det enligt följande beräkning: 2000 rdr i 10 år å 18 proc. växa till... 10.470 rdr, 9 ; 8 — T518 To — 6371 6 5,399 5 4575 4 3817 3 3.286 2 2,185 1 2,360 Summa 55,512 rdr. I detta afseende kan en ganska intressant kalkyl anställas rörande allmänna assistansens tillväxande reservfond. Vi sluta vår uppsats med uttalandet af len förhoppning att den sak, vi här sökt förfäkta, icke måtte stanna inom de fromma inskningarnes område, utan ju förr destowellre träda i verket. Behofvet i detta afseende är stort och vi smickra oss med den ro att vår artikel åtminstone bidrager att ikta den allmänna uppmärksamheten åt letta håll. Då äro vi nöjda, vår afsigt är lå vunnen, ty vi tvifla intet ögonblick uppå utt det ju icke finnes tillräckligt med för let allmänna bästa intresserade personer, om skulle vilja taga denna sak om hand ch sålunda göra samhället en väsentlig jenst samt dymedelst på ett praktiskt sätt mputera ett af dess skadligasteekonomiska räftsår. eo