Aftonbladet – 15 juni 1870, sida 3

Bref från Norge. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 5 Juni. Det första storthingsvalet har försiggått; partierna och principerna resa sig mot hvarandra i detta betydelsefulla vad till folkets slutliga dom, och det råder en förväntansfull uppmärksamhet, som är lätt förklarlig, om man kommer i håg, att det nu gäller ett af de två: antingen att genom återval af det föregående storthingets liberala majoritet sanktionera de af henne häfdade folkfrihetens och den: folkliga sjelfstyrelsens grundsatser eller öppna dörren för en reaktionär konservatism, Detta senare kan ske antingen direkt derigenom, att representationen sammansättes af strängt konservativa beståndsdelar, eller indirekt, derigenom mnemligen att ou först och för en kort tid en radikalism blir rådande, som snart skall framkalla en reaktion i den motsatta riktningen. Den direkta vägen är stängd af många olika skäl, bland annat derföre att man saknar tillräcklig personal till en stark konservativ majoritet inom storthinget, och emedan den, till och med om den komme till stånd, skulle stå utan ledare och försvarare, Den indirekta vägen står deremot öppen. Alltsedan de sorgligt minoesvärda dagar, då Ungerns underkufvande af Morgenbladet äbsra ades såsom förklaring af dess och dess politiska trosförvandters froptförändrin och ötvergång från venstern till NUV ingenting kommit så lägligt för de konservativa elementerna i vårt samhälle och isynnerhet för dessas särskilda publicistiska prganer som den rörelse, Jaabrek har satt i gåog. Den gör här hos 0ss samma tjenst, som i Frankrike Rochefort och hans skrikhalsar ofrivilligt göra kejsardömet. Den kan nemligen med lätthet användas till att skrämma dT svaga och rädda själar i armarne ordningens vänner; den ingifver afsmak för ett politiskt lit, sont kan leda Ull sådana snedsprång, den förfärar genom sina anfall å allt hvad som plägar vara betryggadt och eligt för menniskornas tanke, den väcker vämjelse och förakt genom den brist på måtta, den Tåhet och andliga inskränkthet, som karakteriserar den. Skola emellertid alla dessa hennes osköna egenskaper kunna göra den åsyftade nyttan, så måste hon icke blott framställas såsom dåraktig och inskränkt, notan äfven såsom i hög grad farlig för samhällets säkerhet och lugna framtidsutveckling, och vidare måste hon sammanslås med de sträfvanden, som, utgången från det stora liberala centerpartiet, ha till syftemål att försäkra om en steg för steg gående, men oafbruten utveckling af de frisinnade grundsatser, som äro nedlagda i vår författning, eller hvilka tidernas erfarenhet och öfvertyggise ha stämplat såsom gagneliga och nödvändiga 1 ett fritt samhälle, som önskar lefva och frodas. Jaabsekianismen måste skildras såsom den oundgängliga konseqvensen af dessa sträfvanden, ja såsom deras rätta iore gjäl och drifkraft, blopt sä till vida olik dej, aft den med oklok öppenhet uttalar hvad de äro försigtige nog att tillsvidare hålla hemligt. Har man på detta sätt fått framstegsmännen framställda såsom solidariskt ansvarige med Jaabeek, skall naturligtvis allt det missnöje, som i så rikt mått och till allra största delen med så mycket skäl drabbar Jaabzek, äfven träffa dem, och de skola med detsamma vara beröfvade den tillit hos allnänheten till renhet i deras afsister, till dem medls ändan klsenhiolet och hedejlighet samt till det förnpftsmässiga i deras verksamhet j det hela taget, som är ett väse ligt vilkor för, ati de skola knaopa göra F ning på sympati och bistånd. Det måste medgifvas, att en sådan taktik stöder sig på en icke oklok beräkning. Den äsyftar en intimidatign, som kanske kunde få betydelse uovder den spänning och rörelse, som skall föregå de nu förestående storthingsvalen, och som saknar blott ett för att kunna lyckas; bevisen på att det verkligen är så, att det liberala centerpartiet i mål och me