Aftonbladet – 15 juni 1870, sida 2

afhandlande hennes goda vän fru Elders dolde sina gäspningar bakom sin söm och då och då avis med att fråga, om de trodde att halfhandskar skulle sky2d2 henne för solbränna eller om de sett till hennes fingerborg, eller pågot dylikt, som emellanåt hade den förmågan att afbryta det iptressaptaste samtal. Men inte nog med att Agatha inhemtade hans tankar i dessa så vigtiga frågor, hon började också snart söka dem i smärre fall, jk slutligen företog hon sig sällan något, utan att först ha vädjat till hans omdöme, hon såg beundrande upp till honom, hon frågade och han svarade. Bå stodo sakerna, då hon en qväll började göra små vemodsfulla reflektioner öfver sin beroende ställning i verlden samt sade att hon åter på allvar funderade på att begifva sig bort och att hon sökte en guvernafitsplats. Just vid den här punkten kände fru Elders sig inspirerad att försvinna i den lilla salongen, med de öppna glasdörrarne mot verandan, ör -et försöka noterna till en ny polka. ve vacker qväll, solen hade just Det var en : serat frå hn j sjunkit i vestern, och avis från några jasminbuskar trängde upp till dem, der de med tankspridda blickar öljde pägra blekgula moln. Herr Denkwart började då för första gången göra frågor, frågor som han påstod att hans framtida väl eller ve berodde på. Och hon lutade sitt hufvad mat hans bröst, blickade på honom med sina mörka, mångskiftande ögon, knäppte tillsammans sina händer och sade, det hon bad Gud att bli värdig det stora mål, hon som hans maka skulle bli bestämd för, hon sade i en stilla resignerad ton att hennes lycka skulle väcka mycken afund, hon talade om hans namn och hans rikedom och att map skulle komma att klandra hans val, för att hon var fattig och obetydlig, hon frågade om hans kärlek Ver