Aftonbladet – 15 juni 1870, sida 2

rnas historia. Denna dag för 500 år sedan efvo nemligen i Brissel ett antal judar terade och brända på bål, för ett uppdikdt bortröfvande af sakramentet, hvarjemte, mm vanligt, deras egendom seqvestrerades af sten och kyrkan i kompani, och alla deras osförvandter i massa utdrefvos ur landet. Jet är denna händelse, bekant under namnet Det heliga sakramentets mirakel, presterna u vilja förmå hufvudstadens befolkning att red sig fira. Ett allmänt anskri af ovilja ar vid underrättelsen om denna djerthet geomgått landet, och i Brissel ha till staens myndigheter inskickats petitioner, underecknade med stadens mest ansedda namn, l: tt de ej måtte på minsta sätt låna sin mederkan åt demonstrationen och på den tillimpa den allmänna lagens föreskrifter om ffentliga processioner. nästare Anspach har 11ed anledning häraf örklarat, att processionen den 15 Juli skall tnjuta samma frihet, som alla andra offentiga tillställningar af samma art, men ej heler mer. Stadens förnämste män ha tillika ill befolkningen utfärdat en proklamation, wvari hon uppmanas att afhålla sig från allt leltagande i den afskyvärda festen. Det heer i denna proklamation: Hvad man uppnanar er och edra barn, som I uppfostren ill fördragsamhet och menniskokärlek, att ira är ett system af förtryck och våld. Shoru den katolska komitens festprogram yfverskrider gränserna för en religiös handing, bör dock fullständig frihet lemnas denna lemonstration. Den allmänna meningen allena illkommer det att döma henne. Men I, som lefven under samvetsfrihetens regime, i ett land, som står öppet för alla bekännelser och alla meningar, viljen I väl dela det tunga ansvar, som hvilar öfver organisatörerna af letta företag? De upplysta andarna af alla trosmeningar skola vägra att gifva det prof på sjelfförnekelse man affordrar dem, katolikerna skola ej glömma att äfven de haft sina martyrer. I skolen alla dela den berättigade Hufvudstadens borgmA a mA Ku fasan för det blodspår, som förföljarne af alla tider och alla partier lemnat efter sig i historien. Det ultramontanska partiets nederlag i den Langrandska affären har nu fått officiel bekräftelse. Konungen har nemligen, på justitieministern Baras energiska yrkande, entledigat generalprokuratorn Bavay och prokuratorn Hody, som gjort sig skyldiga till grof försummelse af sin pligt. . Hr de Bavay är en af det klerikala partiets förnämsta män. Förliden torsdag försiggick i Pest en sorgfest af gripande högtidlighet. Qvarlefvorna af Ungerns förste premierminister, den ädle grefve Ludvig Batthyanyi, som den 6 Okt. 1849 afrättades på Haynaus befallning, flyttades denna dag från Franciscanerkyrkan, der de bittills varit nedsatta, till hufvudstadens allmänna kyrkogård. Högtidligheten, skrifver en korrespondent, hade prägeln af en nationalfest. Från alla håll hade, på ångbåtar och i jernbanstågen, massor af folk strömmat till Pest, och i den väldiga processionen sågs allt hvad Ungern har utmärkt och framstående med ministrarne i spetsen, universitetets ungdom samt ombud från en mängd föreningar med deras fanor. Sorgfanor voro för öfrigt uthängda från alla fönster vid de gator der tåget passerade fram. Talet vid grafven hölls af franciscanerguerdianen pater Ciriak Piry. Efter en kort återblick på 1840 års sorgliga händelser skildrade han huru den förre guerdianen Agapius Dank nattetid med fara för sitt lif lät föra Batthyanyis lik in i Franciscanerkyrkan, der den enkla kistan nedsattes i grafhvalfvet. Han stälde slutligen några tröstens ord till martyrens högsinnade maka, som i djup sorgdrägt följde tåget. Ett allmänt tyskt läraremöte, utomordentligt talrikt besökt, hölls förliden vecka i Wien. Bland de frågor som der diskuterades var äfven den, särskilt för Österrike vigtiga, om religionsundervisningen i skolorna, der mötet uttalade sig i en frisinnad anda.