strök utefter kusterna, återknöts en gammal bekantskap i form at små ömma uppmärksamheter å Agathas sida, hvilka senterades af den sjösjuka fru Elders... hon drog sig till minnes denna lilla ficka, som hennes föräldrar varit goda emot och sem redan på den tiden visat sig uppmärksam och beuindran? 9t Hulda, Agatha blef således på ranu. får ångbåten till Göteborgs landgången .. tär kapten Elders och skeppsbro presenterau . pEeR. det 3 kta ombedd att någongång helsa , — sng paret. Detta var en sak, som den . flickan icke lät säga sig två gånger... Redan ett par dagar derefter stod Agatha ödmjuk och blyg i Huldas förmak. Den unga frun kande icke annat än uppmuntra en så älskvärd tillbakadragenhet, hvilken på ett så otvetydigt sätt erkänd: hennes företräden, och hon sade sin man senare på qvällen, att Agatha var en verklig acqvisition, att hon visserligen var dotter till den något obscura fru Bernard, hvilken ja dock var en aktniogsvärd religiös menniska, och att hon för sin del ville fortsätta bekantskapen med den unga flickan, eftersom hon ändå på sätt och vis var en protegå och förstod att vara tacksam. Fru Elders vilja var naturligtvis hr Elders lag, och Agatha sågs nu ofta i huget odh hade der inom kort tillvunnit sig ett icke ringa förtroende. En aftonstund sade fru Elders till henne bland annat: Ja, det är inte utan att jag har en del rätt framstående och intressanta bekantskaER jag skall snart presentera dig för några land dem; jag funderar på att ha en liten bjudning. Och så kom den ödesdigra tebjudningen, der Anton Denkwart för första gåogen såg Agatha Bernard, Det var mer än en bland societeten, den