Aftonbladet – 11 juni 1870, sida 3

Svenska fornminnesföreningens årsmöte i Wezid. IV. Tredje mötesdagen..— Utfärd till Bergqvara. — Besök 4 Marklanda hög. — Afslutningssatnmanträdet. — Östrabo. — Utfärd till Ingelstad. — Kungshögen. — Hemfärd. Tredje mötesdagen, fredagen den 3 Juni, företogs på morgonen utfärd till Bergqvara slottsruin: Ett extra tåg afgick kl. 8 förmiddagen till Reppe station, hvarifrån de resande hemtades i ekipager af egaren till Bergqvara gods, grefve Knut Posse. I egendomens nuvarande mansbyggnad blefvo deltagarne i mötet på det bjertligaste och gästvänligaste sätt mottagne af grefve Posse och hans familj. Efter intagen dejeuner besöktes slottsruinen, belägen på en i Bergqvara-sjön utskjatance udde. Den har utgjorts af en nästan qvadratisk, af grof gråsten uppförd byggnad om, 6 våningar med 4 hängande hörntorn. Aönu 1746 voro tak och torn i behåll, men nedtogos då. Nu smyckas de 80 fot höga murarne med en pittoresk beklädnad af rönn, hägg och annan växtlighet. Sedan ruinen blifvit både utoch invändigt noga skärskådad, framsattes bålar i en nära slottet belägen paviljopg, hvarifrån man hade den herrligaste utsigt öfver den vackra sjön. Grefve Posse uttalade siov tfägnad deröfver, att Svenska fornminnesföreningens ledamöter besökt det gamla Bergqvara. Dr Sohlman tackade å gästernas vägnar kastande i sitt tal en återblick på Bergqvaras öden alltifrån Guonar Gröpes tid till den dag, då slottet intogs och sköflades af Nils Dacke. Han uttalade den önskan, i hvilken samtliga de närvarande lifligt instämde, att de handliogar, hörande till Bergqvara och tjenande till att belysa dess historia, hvilka blifvit derifrån — bortförda och hamnat på ett herresäte i Södermanland, der de icke ha sin rätta plats och icke äro till gagn, måtte till Bergqvara återlemnas. Han yttrade också den önskan att någon smålänning måtte gripa sig an med att skrifva Dackens historia. Hvad man i de allmänna historiska framställningarna erfarom denne Smålandsböfding, härrör från uppfattningen hos dem, som blefvo segervinnare öfver honom, enligt hvilken han mycket summariskt behandlas såsom en vild upprorsmakare; det vore intressant, om en sorgfällig forskning kunde bidraga till att sprida ljus öfversdenna ovanliga personlighet och den märkliga rörelse, för hvilken han trädde i spetsen. Vid återfärden till Reppe togs en omväg, föratt bese Marklanda hög, ett stort griftrör, från höjden af hvilket man hade en herrlig utsigt öfver en mängd löfskogsomkransade vatten: Bergqvarasjön, Bergundasjöarne, Helgasjön, Wexiösjön o. s. v. och der man såg 11 kyrkor, hvilket ju i en Smålandsvy är ganska ansenligt. Med ett extratäg fiån Reppe återkommo -deltagarne i mötet kl. 32 12 till Wexiö och begåtvo sig direkte till stora stadshussalen, för att hålla afslotningssammanträde. Mötet beslöt att den möjligen: blifvande behållningen af konst