Aftonbladet – 11 juni 1870, sida 3

Charles Dickens. F Telegrafen har i går bragt underrättelst derom, att den verldsberömde engelske ro. manförförfattaren Charles Dickens aflidit London. Han var född i Landport invic Portsmouth, var först bestämd till advokat men lemnade denna bana för att egna sig å den litterära, på hvilken han började såsom referent åt en tidning i London. Snartuppträdde han sjelf som författare och i Morning Chronicie skref han 1836 —37 under psevdonymen Bose serie skildringar af lifvet i London, hvilka väckte uppseende och sedermera utkommo särskildt med teckningar af Cruikshank. Efter anmodan af en bokhandlare i Loodon utgaf han derefter den komiska berättelsen Pickwick pajers., gebpom hvilken han med ens uppsteg till rang och värdighet bland Englands ypperste författare. Derefter följde Oliver Twisto, Nicholas Nickleby och flere romaner, som allesammans mottogos med begärlighet. Ett afbrott i denna litterära verksamhet skedde genom hans resa till Nordamerika. Efter hemkoimstea utgaf han American notes, och en roman Martin Chuzzlewit,,-i hvilka-hanskärpt uttalade sig om ställnivgar och förhållanden i Arserika. Efter ett ärs vistelse i Ttalien började han 1845 utgifva en politisk tidnicg Daily News, hvars redaktion han dock snart lemuade. Han har sedermera utvecklat en stor produktivitet såsom romanförfattare. Utom redan nämnde arbeten af honom erinta vi blott ytterligare om följande, som finnas öfversatta på svenska: Lilla Dorrit, David Cöpperfield, Syrsan vid spiseln, Mr Humphreys klocka, Dombey far och son, En berättelse om två städer, Hvita huset, Lysande förhopppingär, Vär gegemensamma. vär, m. fl., Hans sista -roman var Edvin Droods hemlighet. År 1850 uppsatte han veckoskriften Household -Words och sedermera -All the Year round., Hvad som isyonerhet utmärker Dickens skrifter är den humor och den hjertats djupsinnigbet, hvarmed -ban förmått att till och med 1 det lägsta, det mest, förnedrade -upptäcka något spår af den hos menniskan nedlagda gudomsgnistan. Han förde oss ickein i någon idealisk verld; tvärtom låg just hans styrka i att återgifva verkligheten och nutiden med alla dess svagheter, dårskaper och förvillelser, och aldrig var han mera i sitt element och mera rik på uppriktig sympati än då han skildrade olyckan, ja lasten och förbrytelsen. Ett eget drag hos honom var hans strätvande-att vid sidan af de estetiska syftena fullfölja ett annat, nemligen att bekämpa en eller anvan social eller politisk bristfällighet, så atthan i och genom romanen polemiserade i dagens frågör. Så angrep han i Nickleby missbruken i privatskolorna, i Copperfield domstolarnes beteende i äktenskapsoch arfsfrågor, i Hard Times ekonorbisternas åsigter om fattigväsendet, i Little Dorit den aristokratiska styrelseslentrianen o. s, v. Dickens arbeten äro öfversatta på alla civiliserade språk och i otaexemplar spridda öfver verlden.