Aftonbladet – 9 juni 1870, sida 3

Newyork den 20 April 1870. E. BANNARK, I söndags firades grundlagsfesten vid Ere mitaget under stort tillopp af hufvudstaden och de närgränsande socknarnes befolkning Kl. 4!2 e. m. hade de särskilda föreningarn och korpörätionerna med sina fanor och mu sikkårer ordvat sig vid Klampenborg oci det oöfverskådliga tåget marscherade deri från till eremitageslätten, som det uppnådd kl. 5!(4. Sedan tåget uppstält sig i en half eirkel framför den med grönt och flaggo prydda talarestolen, sjöngos fösterländsk: såfiger och höllös tal. Sucknefogden V. Niel. sen höll talet föF köniageb; grösskandlarer D. B. Adler för Danmark och Ploug fö grundlagen: Innehållet af den sistnämnde: tal var i korthet följande: Före friheten hade vi enväldet, som behandlåde oss som en moder, hvilken är mycket rädd om sina barr och deriore Vil ätt de skola hålla sig stille och beskedligt hemma i stugan. Sedan bärs net uppvuxit blef stugan för trång. Huru herrlig förekom oss icke i början friheten Nu hafva vi haft den i 22 år, och vi hafva funnit, att: den medför åtskilliga besvärligheter. krörst Och frärst bräfver den mycket arbete. . Förut gjorde kungen och hans kollegier allt och sågo helst, att vi icke bekymrade oss om något. Nu deremot hafva vi oerhördt mycket att göra, och emedan vi äro något makliga vill, detta icke rätt smaka oss. Vidare hatva vi större ADSvär, Stiftar riksdagen dåliga lagar, så är skulden vår ty vi hafva sjelfva valt dess medlemmar Ar gasen dyr och stenläggningen dålig, så äl 2nsvaret vårt, ty wi hafva sjelfva valt kominunalstyrelsen. Ar Var arm sväg I färöns ögonblick, så är ansvaret vårt, ty den är vårt eget kött och blod. Då vi fingo friheten trodde vi, att vi voro så utomordentligt upplyste derföre att de flesta bland oss kunde låsa; skritva nach räkna; Fa heffa vi fönnit att denna upplysning icke förslår, och att den icke förmått skydda oss emot det farliga missförståndet att likhet inför lagen är, detsamma som likhet i lefnadsvilkor. Men älla Uessa oligblihetet känta icke försvaga och förringa frihetens värde; och gruväålaget förtjenar fullt lika mycket att firas och dess gifvare fullt, lika inycket. ätt ikågkothmäs 4 söm för 21 är sedän. Ty frilistet är eli dvändigt uppfostripgsmedel för hvarje civiliseradt folk och isynnerhet för ett folk, hvars tillvaro är hotad. Vi böra icke beklaga uss öfver det arbete den vållar oss, ty Arbetet itvecklar kraftetha. Vi böra jcke Beklågå oäs Öfvör absvafet, ty änsväret öpp nar blicken för lifvets allvar. Vi böra icke beklaga oss öfyer missförstånden; ty att bekämpa fett är en väsentlig del af vårt arbete, och det år VÅR Ansvar GiH det Icke yr ; höll BO Ö äl På samma gång höll Oktcbörföreningen sin grtindlagävet t Taunstorp skog, i mil från Neestved. Hofjägmästaren Gryner utbragte först ett lefve för konungen. Der å höll öfvorrättsprokuratorn Alberti talet för Krundlägen. änlärkte, ätt ehurt grintläget i sitt närvarande skick icke är fullt så frisinnad som 1849 års grutidlag, den dock är en af de mest frisihhadt i Burbpå, och att Danmark är ett af de få länder som bibehållit sin författning från 1848, Gryner tog derefter åter till ordet såsom medlem af föreningen för förbättriög af hösttanöOch arbetsklassens ställning i Prestö amt och slutade med att yttra några örd öm dön hytta Oktoberföteningön gåort gehoih att Härma de störa Och de sma Jordegarne till hvarandra. Riksdagsmannen, löjtnant Poulsen; höll talet för Dabimark, Han beklagade den förlust dettäå lant lidit år 1864, då det förlorade två femtedelar af sina besittningar. Han trodde, att utsigterna att återvinna Dorra Slesvig efter de sista dagarnes händelser vore ringa. Det hade gjort ett nedslående intryck, att de män som stått vid st ret under de förhandlingar, hvi!ka gingo före kriget, nu åter blifvit ministrar. Emellertid måste man fiona sig deruti; ehuru han icke trodde, att det skulle vara till gagn för landet; men det fick tiden utvisa. Han hoppades, att landet skulle blifva lyckligt genom en klok och lugn politik, och ett stöd för en sådan fannsidet danska bondeståndet, som hade ett konservativt åskådningssätt; det ville blifva vic det gamla, det fäderneärfda; det ville endas våga litet, men då vara säkert på resultatet Han hoppades, att detta stånd skulle mot: sätta sig all annan politik än denna, Grundlagsfestgn i Lyngby firades i mån: