Aftonbladet – 9 juni 1870, sida 2

i Vid korvettens afsegling emottogs, för att öfverdras till England, posten från dervarande engelska ;skader. Angående den förlidet år från England till Bermuda öfverförda flytande dockan, meddelar kommendörkapten Thborssell, att den enligt all sannoikhet blir tillgänglig äfven för handelsfartyg, att len för närvarande begagnas af högst 21 fot djupgående fartyg, men att, sedan den för densamma utsedda plats blifvit uppmuddrad, den torde kännå emottaga de största af nutidens krigsfartyg, samt att afgifterna vid dess begagnande ännu icke voro bestämda. : Enligt en senare rapport af den 2 Juni var korvetten då klar att afgå från Portsmouth till Göteborg. Helsotillståndet ombord var godt. — Af Svensk Författningssamling ha i dag utkommit JV 21, innehållande: Konupgens tal på rikssalen vid riksdagens afslutande den 14 Maj 1870; Fångvårdsstyrelsens kungörelse angående ransakningsfångars förpassande till kronohäkten; Tilläggs-protokoll till den med öfyerkonungen af Siam slutna sjöfartstraktat; K. skrifvelse till konungens befallningsbafvande i Österötland angående upphörande af magistratens uti Söderköping rätt att förordna bouppteckningsoch arfskiftesmän m. m, — Lunds botaniska institution har i dagarne från Jardin des plantes i Paris erhållit en betydlig och rikhaltig skänk af en samling tropiska växter i vackra exemplar. Bland de erhållna växterna, som uppgå till ett antal af närmare hundra, befinna sig flere sällsynta och i ett eller annat afseende märkvärdiga. Vi vilja endast omnämna, säger Lunds Id, att bland de nu erbållna befinna sig representanter af familjerna Proteacew, Melastomacec, Cycadem, tropiska Urticee och Palme: Särskildt vilja vi framhålla den lilla nyholländska ormbunken Marsilea salvatriz, som är märkvärdig derför att den. är en bland de få, om ej den enda bland de inhemska nyholländska växterna, som lemnar något för menniskan ätbart och som derföre räddat mången i det inre af Nya Holland resande: från hungersdöden. Tyvärr har en del af växterna tagit skada under färden. — Hyllningsgiird. Sedan majoren m. m. C. F. Rylander, som redan 1817 kom i tjenst vid I Södermanlånds regemente och derstädes tjenat i 53 år under 7 regementschefer, dels som officer och regementsqvartersmästare, dels som regementåkommissarie, nu tagit afsked, har, till vithe om den högaktning och vänskap, den nära 72-årige mannen lyckats förvärfsva af sina förmän och kamrater, hela officerskåren, anförd af regementets chef, och dagen derpå hela underofficerskåren gjort honom en afskedsuppvaktning. — WVWäderlek och årsväxt. Malmö den 7 Juni. Den under flera veckor rådande torkan och kölden, med hvardagliga skarpa vindar -och ovanlig blåst, har nu gifvit vika för en mera mild och regnig väderlek, hvilken var lika behöflig som allmänt efterlängtad. Vintersädet är i år ej så vackert som sistlidne året. Rågen, som dock är vackrast, står i allmänhet något tunn, äfven ofta fläcktals svag, i-följd den kalla våren, samt har på slätterna, der han är ra frodig och jemn än i skogstrakter, all mänt gått i ax, men har i medlersta provinsen ej ännu, såsom man säger, gått ur holken. Hvetet I deremot är på de flesta ställen temligen svagt, ofta fläcktals förstördt, så att omsåning af annan säd måst företagas. Vårsäden, som ännu är späd, står ganska vacker och. synes, om gynnsam väderlek kommer att någon tid fortfara, komma att lemna en god skörd. Klöfverfälten stå i allmänhet rätt vackra och frodiga samt hafva föga lidit af torkan och vårkölden. Westerås den 7 Juni: Höstsäd, vallar och ängar linge i allmänhet hopp om rik skörd och den genom kylan i sin utveckling återhållpa vårsäden llärer väl nu snart återvinna hvad den förlörat. Umeå den 3 Juni: Väderleken här på orten, som under en stor del af Maj månad varit regnig, men utan tillräcklig värme för att kläda marken fullkomligt grön, har sedan början af förlidna yeckan utmärkt sig för en för årstiden mindre vanlig, genomträngande kyla, med oftast nordliga och nordvestliga vindar, samt en och annan gång snöbyar och hagelskurar. I öfrigt har det från samI ma veckas början varit uppehållsväder, i följd hvaraf såningen kunnat företagas och numera bör kunna i det närmaste vara fullbordad. Under sistl. söndag rasade här en mycket häftig nordlig storm, .I hvilken måbända haft menligt inflytande på. sådI den å lätt, sandig jord. Temperaturen synes nu vara böjd att öfvergå till en mildare. Luleå den 2 Juni: Väderleken är fortfarande , nyckfull. Hagelblandade stormbyar hafva gång l efter annan nedstörtat. — Bokskogen 1 Skåne, som i fjol grönskade i April och på många ställen härjades af frost i början af Maj, utan att sedermera kunna slå ut nya löf förrän till någon del i Aug., står deremot i år prunkande i all sin vanliga skönhet och ljusgrönskande vårdrägt, skrifver en korrespondent till Snällposten, Och liksom det med: skäl påstås att jordens förnämsta sångfåglar tillhöra bokskogsregionen, så är det lika säkert, att ingen skog kan i skönhet jemföras med den täta. och lummiga nyutslagna bokskogen under Maj och början af Juni månader. då samma skog ännu har sin Jlifliga ljusgröna färg, hvilken sedermera antager ett mera mörkt utseende. Men då boks skogen sistly vår var öfversållad af blommor, hvilka , i vissa trakter, åtminstone i mellersta Skåne, för, stördes af frosten, så spejar forskaren i år förgäfves efter en enda blomma på bokträden, ty, dessa blomma periodiskt, vissa år i mängd oc då alla träd gemensamt, vanligen efter något föregående torrt och varmt år, icke derföre, såsom allmogen! säger, att bokens rot fått torka, utan emedan värmen före och vid midsommarstiden varit gynnsam för knoppbildningen till följande årets fruktsättning. Samma förhållande gäller äfven om allboken, som dock tillhör ett helt annat slägte. Äfven denna blommade och bar riklig frukt sistlidet år, men i år är den deremot alls icke blommande, Så var äfven förhållandet åren.1820 och 1827, efter de torra och varma somrarne 1819 och 1826. Äfven eken blommar, åtminstone i mängd till en viss del periodiskt; ehuru man i ett eller annat träd kan hvarje vår finna blommor, men verkliga ekollon-år inträffa deremot temligen sparsamt... Märkvärdigt är att boken, som ostridigt invandrat till vår nord vida senare än eken och som har sin nordliga gräns: i Småland, då eken går ända till Gefle och Dalarne, är hvad frukten beträffar alls icke ömtålig för höstkölden, då deremot ekollönen ganska ofta förstöras af frost under September och Oktober månader samt blifva deraf alldeles svarta och odugliga. Detta kan dock lätt förstås och förklaras deraf, att bokens ollon sitta skyddade inom en hård fruktkapsel; som först öppnar sig vid nötternas mognande, då ekens-deremot endast vid basen äro omgifne af en kort fruktskåk; som icke Jlemnar minsta skydd åt den mognande och tunn) skaliga Döten. Näktergalarne synas i år vara talrikare än van: WES SERESAEe SEK KSK Ar LKNEEnA, ff Ef