Aftonbladet – 8 juni 1870, sida 3

Ördföranden upplyste, atti Wärend draken ännu spelar en stor roll i folkets sägner och vidskepelser. Under gestalt af en stor orm ligger han och rufvar på det goäs, som hvilar götndt i jorden, för det mesta i gamla rös och ättehögar. Ormen hör föröfrigt till de djär, som ännu anses heliga, på grund af ett vid dem fästadt mytiskt föreställningssätt. Man tager förebåd af ormen. Om någon vid anträdandet af en resa möter en orm, så är det ett godt tecken. Ormar må derföre, enligt folktron, icke hatas eller dödas, ty deraf följer olycka. fSkäres ett ormhufvad i en bösskolf, så har ingen makt att förgöra bössan 9. 8. Vv. Lektor Blomstrand uttalade den åsigten, att de irländska munkarne af till Irland kommande nordmän lärt sig användandet af drakslingeorhamentiken. Pastor Ljungström anförde liknande garmmalmytiska föreställningar från Westergötland, som dem hr Hylten-Cavallins citerat från Wärend, : GK TYNLDSIIER EDEN