Aftonbladet – 8 juni 1870, sida 2

Belgien, eljest ett af de länder som låta minst tala om sig, erbjuder i dessa dagar skådespelet af en stark politisk rörelse. Der föregå nästan samtidigt val till provincialråden, församlingar motsvarande våra landsing, och till den nya kammaren. De förra egde rum de sista dagarne i. förliden månad och de senare skola ske i morgon. Partibildningen är ännu den gamla: å ena sidan de liberala, som för närvarande ha makten, och å den andra ultramontanerna, som sätta alla häftyg i rörelse för att kasta sina motståndare ur sadeln. Ställningen har dock på senare tiden blifvit så till vida komplicerad, att ännu ett tredje parti, det radikala, uppstått som med de klerikala gör gemensam opposition mot regeringen. Det liberala partiet har segrat vid provincialrådsvalen, och det är äfven anledning att tro att vid morgondagens val segren skulle stanna i dess händer, Blir den mäktiga koalitionen mellan de båda yttersta partierna slagen, och allt låter bebåda en sådan utgång, är detta nederlag i främsta remmet att tillskrifva det inttyck som på allmänna opinionen i landet gjorts af en skandalös rättegång, hvari ultramontanerna blifvit svårt komprometterade. — Förloppet med denna sak är följande: Sedan flera år har en finansier i Brissel, tillhörande den finansiella demimonden, grefve Langrand Dumonceau drifvit bankaffärer af ett slag som hastigt riktat honom och hans vänner, men en vacker dag slutade med bankrutt och ruin för ett stort antal godtroget folk. Langrand sjelf begaf sigigrefvens tid på flykten, sedan han dock förut bragt sina böcker och värdepapper till höga belopp, utom annan egendom i säkerhet till utlandet. Undersökning inleddes, men fördes i följd af ömtåliga förhållanden så lamt, att hela saken var nära att bli nedtystad. Då tog hufvudredaktören för finanstidningen La Cote Libre Mandel bladet från munnen och beskylde rent ut generalprokuratorn Bavay och kuvgliga prokuratorn vid appellationsdomstolen Hody att i denna sak ha förfarit med glömska ef sin pligt. För denna beskyllning blef han af dem instämd för assisdomstolen i Briässel. Men här togo sakerna UU-ISTM? Ae-AntehnN