.— Operan. Gårdagens representation af Fra Diavolo var obestridligen en bland de mest animerade teateraftnar under hela säsongen. Recett-tagerskan, fröken Wilhelmina Fundin, erhöll vid sin första entrå i ihållande applåder och rikligt blomsterregn de vackraste prof af publikens erkänsla och aktning för hennes långvariga verksamhet vid den scen, som hon med denna afton bjöd sitt farväl, och efter operans slut blef hon tre gånger inropad, en utmärkelse som jemväl tillföll innehafvaren af Fra Diavolos parti, hr Arnoldson, efter den magnifika arian, som på samma gång är ett bland den franska dramatiska tonkonstens mest lysande kraftprof och städse utgjort en bland den omtyckte sångarens största triumfer. Att uppgiften i sin helhet kan räknas bland dessa senare röjde sig tydligare än någonsin i går, då såväl sångrollen, som framförallt karakteren, uppbars af honom med ännu mera jemn och ostörd framgång än vi förr bevitnat. Fröken Harling lyckades äfven gifva en synnerligen älskvärd och intagande bild af erlina, likasom hr Willman att afvinna Giacomos uppgift momenter af den rikligaste komik. Det hela blef en afgjord succes och vi så af annonserna med glädje att den mästerliga operetten icke blott för tillfället återupptogs i repertoaren.