Aftonbladet – 4 juni 1870, sida 2

invånarne i Xiromeros; äfven 6 af hans kamrater stupade med honom; ett pris af .5,000 drachmervar satt på hans hufvud. Provinsen Akarnanien skall nu vara fullkomligt fri rån röfvare. Det var Delys band, som år 1866 illfångatog två engelsmän, hvilka reste i orovinsen, och sedermera lössläppte dem för stt pris af 3000 f. Om den revolution i Entrerios, som står i samband med mordet på general Urquiza, verättar en tidning i Rio de la Plata fölande: Den 11 April mördades general Urquiza af några bland sina skyddslingar; lagen derpå lät general Lopez Jordan, de altrafederales chef, välja sig till guvernör i provinsen. Detta val försiggick fullkomligt i författningsenlig form; det skulle således ha varit lagligt, om icke Lopez Jordan öppet erkänt sig såsom mördarebandets chef och klädt sig ansvaret för mordet. Nationalregeringen kunde till en början icke finna någon förevändning att verksamt ingripa i denna konflikt, innan det blef bekant, att cke blott några till Entrerios flydda blancos från republiken Uruguay tagit den verksammaste andelen i mordet på general Urquiza, utan äfven att de upproriske i grannrepubliken erhållit hjelp och bistånd från den revolutionära provinsen med den nya styrelsens uttryckliga samtycke. På denna grund skickade nationalregeringen generalen Emilio Mitre med omkring 1200 man till floden Uruguay för att vaka öfver iakttagandet at den strängaste neutralitet i afseende på cesningen i grannrepubiiken, När då kort lerefter den proklamation af Lopez Jordan, hvari han erkände sig vara upphofsman till mordet på Urquiza, ankom hit, sammankallade presidenten Sarmiento en notabel-församling, i hvilken ledarne för alla fraktioner leltogo, och det beslöts att, som Lopez Jordan var delaktig i mordet på guvernören i Entrerios, icke erkänna honom såsom dennes efterträdare, alltså att intervenera. Under tiden hade också berättelser från åtskilliga delar af Entrerios hit ingått, hvilka uttalade sig emot Lopez Jordan och begärde nationalregeringens intervention, och då erhöll general E. Mitre befallning att landstiga i den entrerioska staden Gualegaychu, hvilket äfven skedde. Hittills ha trån ingendera sidan fiendtligheter öppnats; Lopez Jordan begärde upprepade gånger nationaltruppernas afmarsch och lofvade lemna garantier, att han skulle underkasta sig centralregeringens auktoritet; äfven skall han ha till hälften beslutit att frivilligt afträda från re ringen. När interventionstruppernas befälhafvare bestämdt vägrade att åter utrymma landet, skickade Lopez Jordan in en formlig krigsförklaring; men de senaste underrättelserna tala åter om hans beredvillighet att helt och hållet draga sig tillbaka. TIlade interventionstruppernas chef kunnat handla raskt och bestämdt, vore det sannolikt redan slut med hela affären; men centralregeringen kan ej vara nog försigtig, hon måste på det sorgfälligaste undvika att såra entrerianernas exalterade sjelfständighetssinne.