Aftonbladet – 3 juni 1870, sida 2

remier, af omkring 12 rdrs värde, till 26; lever; femte premier, bestående i skriftligt !, oford för berömliga framsteg till 40; sjette för ode framsteg till 80, och sjunde premier, nuntligt loford för gjorda framsteg, till 51 lever. Friherre Fock höll härefter följande tal: Ett lärjungeantal, som närmar sig tvenne usenden och en städse ökad flit vid underisningens begagnande, ådagalägga det fortarande förtroende, som skolan åtnojuter. — Resultaten af skolans verksamhet såsom sålan torde tillförlitligast kunna bedömas genom ranskning af den utställning utaf lärjungarnes wrbeten, hvilken i dag öppnas, och till hvars ,esökande jag härmed vördsamt inbjuder. ön dylik granskning skall, så hoppas jag, eda till det omdöme, att skolan inom del indervisningsfält, som varit åt henne in-l ymda, utvecklat en fullt tillfredsställande verksamhet. Detta förhållande måste vara främsta rummet glädjande för skolans akade nitiske föreståndare och för dess skickige lärare och lärarinnor, hvilka häruti se len första gryende skörden af deras inom skolan nedlagda aldrig tröttnande omtanka och osparda möda. A skolstyrelsens vägnar hembär jag föreståndare, lärare och lärarinnor dess tacksamhet och erkänsla jemte den önskan, att skolan måtte länge fortfarande få påräkna deras erfarenhet och skicklighet. För styrelsen är det en synnerlig tillfredsställelse att kunna vitsorda det skolans lärjungar äfven under det nu tillryggalagda läroåret i allmänhet med uppmärksamhet, ordning och flit begagnat undervisningen; och det har äfven varit för styrelsen särdeles glädjande att på lärarnes förslag få verkställa den utdelning af pris och belöningar, som nu här försiggått. Jag ber eder dock samtliga skolans lärjungar komma ihåg hvad som här flera gånger blifvit sagdt, men hvilket aldrig för ofta kan upprepas, nemligen att de utdelade belöningarne skulle alldeles förtela sitt ändamål om I ej äfven betrakten dem såsom en kraftig uppmaning till fortsatt trägen sträfvan efter ytterligare kunskaper. De utgöra en stor prydnad och heder för den, som gör sig af dem fortfarande törtjent; men de bletve en vanprydnad för den, som efter deras erhållande nedsjunker i okunnighet och likgiltighet för ytterligare förädling och utveckling. Många af eder skola otvifvelaktigt nu lemna skolan för alltid: Eder bringar jag trån detta rum ett sista farväl. Bibehållen oförminskad det ordningssinne, den flit och det kunskapsbegär, som nu rörande eder blifvit vitsordade, vården väl och utvecklen hvad I här hafven lärt, och försummen aldrig något tillfälle till inhemtande af nyttig kunskap: Då, och endast da, skola dessa kunskaper bära frukter; då, och endast då, skola de ljusa förhoppningar, hvilka I nu ingifven, föräldrar, anhörige, målsmän och lärare, kunna förverkligas med denna uppmaning, och under dessa förhoppningar säger jag eder nu farväl och sänder med eder skolans, styrelsens och edra lärares varma, hjertliga välönskningar! Och 1 öfriga skolans lärjungar, som i sådan egenskap ämnen qvarstå, eder beder jag till nästa läroår vara välkomne åter, med oförminskade krafter och håg för fortsatt arbete till eder egen förkofran och det allmännas gagn. : , Och härmed afsluta vi slöjdskolans 24:de läroår. Måtte denna undervisningsanstalt i allt större och större mån förmå att arbeta för sitt vackra mål — den fosterländska industriens förkofran, den svenske yrkesarbetarens utveckling till kunskaper, intelligens, sedligt och medborgerligt värde; ja, måtte den allsmäktige fortfarande hålla sin skyddande hand öfver skolan, öfver konungen och fäderneslandet!, Efter talets slut läste skolans predikant, pastor Schultzberg, Fader vår och Välsignelsen, hvarmed den vackra festen afslöts. — Seminarium för bildande af lära