Aftonbladet – 23 maj 1870, sida 3

Mordbranden vid Ekeby. (Forts. fr. lördagsbl.) Angående alla dessa eldsvådor meddelade LåstI bom att Han varit utsatt för den stora branden i Carlstad år 1867, dervid elden utbröt i södra änI dan af staden. Låstbom hade då sin gård med tillhörande garfveri belågen i den norrastadsdelen. I För den försäkrade fasta och lösa egendomen hade I han efter branden uppburit 13,550 rdr. På derefter framstäld fråga huruvida Låstbom ej någon mer gång varit utsatt för eldsvåda, tycktes han till en början draga något på svaret, men då han J fann att åklagaren och brandstodsbolagens ombud hade kännedom derom, svarade han att ett eller par år förut en bonom tillhörig lada, innehållande gröda och belägen straxt utom Carlstad, der han å arrenderade stadsjord, nedbrunnit. Om denna eldsvåda hade hans åklagare sig ingenting på förhand bekant, men låtande Låstbom qvarvara i sin tro derom, framstälde de till honom en del frågor Jom eldens uppkomst, undersökningen derom m. m., hvarom af Låstbom följande upplysningar vunnos: att om orsaken till eldens uppkomst hölls två förhör inför rådbusrätten i Carlstad, dervid inga andra upplysningar kunde vinnas, än att ett vitne berättade, att dagen före branden ett par karlar, af Låstbom legda arbetare, som voro sysselsatta med tröskning i byggnaden, skulle utanför ladan ha uppgjort eld för att koka mat, samt att ett annat vitne meddelat, att han före eldens utbrott sett en bundt strykstickor ligga på en stock inuti ladan, hvaraf man hade anledning tro att möjligen strykstickorna kringdragits af råttor och derefter orsakat elden. Ännu ett vitne sade sig ha utanför ladan sett ett par pojkar, som rökade cigarr under det de vaktade några betande hästar. Ladan var jemte gröda försäkrad till 3000 rdr, å hvilken summa försäkringsbolaget först afdrog 600 rdr, men hvilka Låstbom, som mot bolaget derom öppnade rättegång, äfven sedermera lyckades utfå. På hr Cederborgs genom domaren till Låstbom framstälda fråga om denne ej förut hemsökts.af någon eldsvådå, svarade Låstbom ett hestämdt nej, men på förnyad fråga om ej utanför Carlstad något mer hus än den förut nämnda ladan nedbrunnit, yttrade Låstbom: Jo, men det var inte förut, utan långt efteråt.. Derpå fick Låstbom afgifva berättelse äfven om denna eldsvåda, och meddelade derom att, då han efter den stora branden i Carlstad blef förbjuden att inom staden anlägga något nytt art han vid egendomen Sjöstad, belägen en jerdingsväg från Carlstad, och hvilken egendom tillhörde honom, uppbygde vid sjökanten ett garfveri och flyttade sin rörelse dit. Han hade vid samma tid uppfört ett provisionelt hus med salubod i Carlstad. Den 1 Oktober, då det var marknad i Carlstad, hade : Låstbom jemte sin hustru och allt sitt tjenstefolk samt gesällerna för marknadens skull åkt in till staden, derunder endast en piga och ett par barn funnos qvar vid Sjöstad. Pigan var tillsagd att brygga dricka i det tätt intill garfveriet belägna brygghuset. Vädret var lugnt på morgonen, men det började blåsa på förmiddagen och vid middagstiden var det full storm. Låstbom stod i sin bod, då vid middagstiden ett par personer inkommo-i boden och gade till honom att de trodde elden vara lös vid Sjöstad, emedan derifrån spred sig ettså starkt sken. Låstbom åkte då skyndsamt dit och fann-vid sin ankomst både brygghuset och garfveriet i full låga. Intet, hvarken löst eller fast, kufide räddas. Brygghuset var försäkradt i Wermlands -läns försäkringsbolag för 500 rdr och grafveriet i Skandia för 1200 rdr. Vid försäkringen i Skandia, der Låstbom äfven hade huset i staden försäkradt, hade han råkat förvexla taken å byggnaderna på skrifning skett i assuransbrefven, hvilket hade till följd att Skandiabolaget afdrog en tredjedel af försäkringsbeloppet, så att han endast erhöll 800 rdr. Af länets bolag mottog han fulla beloppet 500 rdr, hvarjemte han ville minnas -att-afbeloppet för de i Skandia försäkrade lösören 2000 rdr, han efter afdrag af det som icke antändts, erhöll 13 å 1400 rdr. Elden hade, efter Låstboms berättelse, troligen uppkommit genom vårdslöshet af den i brygghuset sysselsatta pigan, ty hon hade lemnat elden för en stund och gått in i det ofvanför på gården liggande boningshuset. Hon hade berättat att det blåste så starkt genom skorstenen att gnistorna från elden slogo henne iansigtet och upp emot taket och som i taket fanns ett hål hade sanpolikt gnistorna derifrån banat sig väg upp på vinden, ty då pigan åter utkommit. från boningshuset hade hela vinden stått i lågor, hvilka omedelbart derefter antände garfveriet. Detta ansåg Låstbom vara lätt förklarligt, helst hålet i taket just tillkommit genom att det en gång förut varit antändt. i Det hade sålunda äfven här först varit ett tillbud innan den egentliga branden, tillfrågades Låstbom. Det var inte något; tillbud, : blef. svaret, det var en sådan: småsak att ingen fäste sig dervid och jag hörde sjelf -ej; ens talas derom förrän. flere veckor derefter Har Låstbom ej varit utsatt för flere eldsvådor än de nu nämnda? . Nej, gud ske lof. Låstbom berättade att han före sin aflyttning från Wermland; sålt egendomen Sjöstad till jernvägsstyrelsen för. 11,000-rdr och dessutom erhållit omkring 2000 rdr för skörden. ; Domaren tillfrågade Låstbom om hans nuvarande förmögenhetsvilkor och upplystes att egendomen Ekeby var intecknad för 49,500 rår, hvilka inteckningar Låstbom trodde: skulle få innestå. . Han hade. erlagt köpeskillingen med, som vi förut nämnt, kontant 7500 rdr och för återstoden lemmnat gäljarne,vutredningsmännen i löjtvant Wallenstråles sonkurs: advokatfiskalen Tham och landskamreraren Normelli, reverser ställda på sex månaders uppsägning och försedda med borgen af en Låstboms slägting, Romberg i Wermland. TLåstbom uppgaf :sig .vidare hafva en. mängd. fordringar i Carlstad;: qvarstående sedan han der drifvit garfverirörelse, och hvilka fordringar inkasserades af en vid landskansliet anställd person vid namn Q. Andersson. Sedan Låstbom på uppmaning nämnt denne persons namn upplyste han att fordringarne pumera endast uppgingo till några hundra riksdaler. Vidare hade han sitt lösörebo i staden och hade .derjemte en fordrån af en person å 3000 rdr mot revers, och händelsen gjorde till och med, som han uttryckte sig, att han hade denna revers på sig, hvarföre han uppvisade den för domstolen, då det likväl: befanns att den var utgifven af samme slägting som stod i Dörggn för Köpet af Ekeby och sålunda kunde i sjelfva verket vara ett lån af honom för att begagna såsom hypotek. Dessntom uppgaf Låstbom att han ännu egde den vid branden i Carlstad afbrända tomten, hvilken var Uppskattad till 3300 rdr. Låstbom tillspordes nu om han kunde uppgifva orsaken till eldens uppkomst den 24 Mars vid Ekeby och genmälde derpå att detta väl vore svårt för det närvarande, men att han trodde det den uppkommit genom att någon bristfällighet förefunnits i skorstenspiporna. Gjord uppmärksam på att genom de-i brandstället -hållna undersökningar blifvit upplyst, att der elden antagligen först tändt inga skorstenspipor funnits i -närbeten, svarade Låstbom att dessa protokoll ej blifvit justerade och att han trodde att åtskilligt af desamma skulle vid dagens vitnesförhbör komma att återtagas, men tillade att om så skulle. vara förhållandet; att elden. ej -orsakats af felaktigheter i skorstenspiporna, så hade någon illasinnad person gjort honom denna skada och vid detta tillfälle rönt mera framgång än vid sitt förra misslyckade försök i Januari månad. j Härefter vidtog det egentliga förhöret angående de båda eldsvådorna vid Ekeby, -dervid ransakningen först omfattade endast den tidigare, eller det i Januari månad skedda svåra tillbudet. Låtsbom hördes härvid först och berättade att han sam ifrågavarande dag nå middaven ämnat landet med det i staden, hvarigenom en miss-l