Aftonbladet – 21 maj 1870, sida 3

SR FOSS AA PT RM NV V a UTRIKES Innehåll. Hvarför Laboulaye ej blef minister — Pronunciamento i Portugal. — Den sjunkna silfverflottan. — Dödsstraffet. — Marathonaffåren. — Tillståndet i Amerikas sydstater. Det var ej, såsom vi i går skrefvo, de kejsaren plötsligt påkomna parlamentariska skruplerna som i sista ögonblicket gjorde om intet den kombination, hvarigenom Laboulaye skulle som undervisningsminister ingått i det franska kabinettet. Det visar sig nu ha varit kejsarens och hans omgitnings bestämda . motvilja mot personen och hans föregåenden som vållat denna ändring i programniet. När Ollivier på sin kol lega Segris varma förord presenterade namnet Laboulaye på sin ministerlista, hade han glömt att författaren till Paris en Amerique äfven skrifvit historien om Kung Pudels missöden. Men den som ej glömt det var kejsaren. Han skall i temligen sträfva ordalag till den bestörte premierministern uttryckt sin förvåning öfver att man kunnat föreslå honom ett sådant namn och på det bestämdaste förklarat att en man som skrifvit en sådan bok aldrig kan få taga plats vid hans rådsbord. Hvad var att göra? Det gick ej an att ytterligare reta Ceesars vrede; den egna portföljen kunde ha sväfvat i fara, och så ströks namnet Laboulaye och insattes Möges i stället, en utnämning som ingen mennisk tänkt på och som säkert ej minst öfverraskade honom sjelf. KI. 11 på söndagsaftonen fick han underrättelse att han var minister, och på måndags morgonen stod hans utnämning att läsa i Journal officiel. Den man, i hvars händer Frankrikes i detta ögonblick måhända vigtigaste portfölj på detta slumpartade sätt fallit, är visserligen ej egnad att underhålla deras illusioner som tro att kejsardömet på allvar vill en verklig och kraftig folkundervisning. Namnet Laboulaye skulle i detta fall betydt någonting, men namnet Mege betyder lika litet och ännu mindre än namnen Bourbeau och Segris. Född i Riom i Auvergne 1817, är Möge en landsman och intim vän till Rouher. Han slog sig 1844 ned som advokat i Clermont Ferrand, ingick derefter i statens tjenst, blef 1862 mär och året derpå regeringskandidat till lagstiftande kåren, af hvilken han sedandess varit en mycket passiv medlem, Långt ifrån att tillhöra venstra centern, såsom vi försv i följd af en förvexling uppgåfvo, tillhör han ej ens den venstra flygeln af högra centern, utart Jen fraktion deraf som omärkligt öfvergår i högern. Deremot har den nye ministern för de allmänna 2tbetena Plichon sin plats bland medlemmarne af centre gauche.. Han var redan deputerad under Juliregimen och sitter sedan 1857 i lagstiftande kåren som en af representanterna för Norddepartementet. Plichon är till sina kyrkliga åsigter ultramontan och uppträdde under debatten om romerska frågan som en ifrig förfäktare af påfyens verldsliga makt. En olycklig händelse har beröfvat honom hans ena arm. Den jäsning som länge pågått i Portugal har slatligen gifvit sig ett utbrott. Den nära nittioårige, men ännu alltid lika. orolige hertigen af Saldanha har, efter hvad ett teleoram från Lissabon i går berättade, i spetsen för en del af garnisonen gjort ett prononciamento, stormat kastellet Fort Jorge och slutligen med sina segrande trupper ryckt emot det kungliga palatset. Att han äfven här blifvit segrare, vill synes deraf, att samma telegram har att berätta att den hittillsvarande premierministern hertigen af Loulö blifvit afskedad och den gamle Saldanha sjelf satt i spelsen för styrelsen. Allt har s ledes tillgått efter det gamla vanliga tormuläret för dessa spansk-portugisiska militärrevolutioner, som kallas prononciamentosn. Om den närmaste anledningen till utbrottet känna vi ännu ingenting. Deremot är det bekant att allt sedan i förliden December en mycket stark spänning rådt emellan bofvet ch hertigen, som från sin ministerpost i Paris hemkom utan tillstånd för att störta