Aftonbladet – 19 maj 1870, sida 2

STOCKHOLM den 19 Maj. l! Vi meddelade i gårdagens blad under tidningsöfversigten ett yttrande af Jönköpings-; bladet, som innehöll ett temligen starkt färg-agdt uttryck af harm och missnöje med den nyligen afslutade riksdagens resultater, med majoriteten i andra kammaren och, framför allt, med det sätt, hvarpå nämnde majoritet behandlat en af de nyttigaste reformer, som vid riksdagen voro bragta å bane, nemligen: förslaget till förändringar i poststadgan. Vil ha tillförene sjelfva beklagat den utgång som denna sak erhöll vid de gemensamma voteringarne; vi ha också uttalat oss så pass tydligt i afseende på riksdagens resultater och äfven vid flera tillfällen ådagalagt, att vi icke lida af något öfvermått af beundran för andra kammarens majoritet, så att vår högt aktade kollega i Jönköping icke bör kunna misstänka, att vi förfallit till öfverdrifven optimism, då vi anse oss böra inlägga en liten reservation emot de skarpa uttryck, som Jönköpingsbladet uti ifrågavarande fall begagnat emot andra kammaren. Det förhåller sig nemligen så, att en betydlig del af skulden för sakens utgång faller på regeringen. Generalpoststyrelsens förslag till ny poststadga afgafs den 25 Augusti 1869; men K. M:ts proposition i ämnet är daterad den 31 Mars 1870 och inkom till riksdagen någon af de första dagarne i April samt skulle af bevillningsutskottet behandlas vid den tid, då utskottet var starkt upptaget af födslovåndan för bränvinsbetänkandet och af åtskilliga andra frågor. Till behandling i kamIrarne kom förslaget först den 7 Maj, således vid slutet af riksdagen, då kamrarnes ledamöter voro utslitna genom det rastlösa jägtande med en mängd betänkanden, hvilket då hade egt rum, och då ingen utsigt förefanns att genom en återremiss få någon betänketid och vinna en sorgfälligare utredning. Den stora majoritet af 127 röster emot 26. hvarmed förslaget i andra kammaren förkastades, vitnar också tillräckligt derom, att I beslutet icke kunnat dikteras af en fraktion, som ingenting lärt och ingenting glömt eller som känner lust att sätta sig på tvär ren mot nyttiga samhällsförbättringar. Ifrågavarande siffror ådagalägga, att mer än en som kan räknas: till upplysta anhängare a nödiga reformer, vid detta tillfälle votera nej eller nedlagt sin röst, förmodligen derföre att han icke haft tid. och rådrum att sätt: sig in i saken, Vi tro derföre, att om någon i, detta hän seende bör klandras, så är det i främst: a rummet regeringen, som lät en sådan sak son denna hvila i 7 månaders tid, innan hon aflä proposition, och som sedermera afgaf en såda under riksdågens sista tid, då man med temli visshet borde kunna påräkna, att en någor landa lugn och sorgfällig pröfning ej kund egnas åt ärendet.