Aftonbladet – 17 maj 1870, sida 3

OUMEvSa INUUSLNCNS ala aAlchar utan ochi möjligen på lång tid förmå reda sig sjelf annorlunda än genom tolk, eller att kunna genom läsning och korrespondets förskaffa sig nödiga underrättelser. En villfarelse skulle det enligt mitt förmenande varä, ifall en sådan på offentlig bekostnad utsänd handels-agent komme att betraktas annorlunda än såsom rådgifvare och insamlare af upplysningar. Skulle han sjelf åtaga sig agentur och försäljning för enskilda tillverkare, föreställer jag mig, att hans åligganden i det allmänna intressat svårligen kunde undgå åtminstone misstanken att vara åsidosatta. Huru skulle han t. ex. undvika klander af en tillverkare, hvars varorshan icke lyckats sälja, eller blott till lägre pris, än en annans af lika slag? Följden blefve troligen dels missnöje med hans verksamhet, dels att de producenter, som anlita honom, komme att öfverbjuda hvarandra i kommissions-arvodets belopp. Likaledes kunde misstanken vinna grund, att den på allmän bekostnad aflönade agentens, för offentligheten ämnade berättelser kunde lida inverkan af det enskilda intresset genom att förtiga eller förvränga såkförhållanden i ändamål att från marknaden aflägsna medtäflare. I alla händelser blefve det inflytande, en eller annan sådan agent kunde utöfva, genom direkt försäljning, af föga betydenhet för vår industri, och skulle derigenom behofvet af särskilda kommissionärer för våra fabrikanter på intet sätt kunna motsvaras. Finska regeringen underhåller visserligen en handelsombudsman i Petersburg, liksom uti Cronstadt, Odessa och några andra orter, men dessas åligganden lära i väsentlig mån vara att jemföras med våra konsulers och hufvud. sakligen bestå uti att tillhandagå finska fartyg och undersåter, som anlita deras biträde. Handelsombudsmannen i Petersburg har äfven af staten erhållit bidrag för upprättande derstädes af en försäljning af finska produkter, ett företag, hvilket jag dock erfar går med förlust. Huruvida det kunde vara till ändamålet ledande, att å någon eller några orter inom Ryssland inrätta upplag till försäljning af svenska produkter, är en fråga,svår att besvara. Dylika upplag, de må benämnas industrimagasin eller annorlunda, synes mig dock erfarenheten hafva ådagalagt svårligen löna sig, såvida de omfatta många olikartade produkter, hvaraf troligen ingen blifver tillräckligt fullständigt representerad. En köpare, som behöfver t. ex. någon smides-artikel, torde hellre söka denna i ett magasin, der endast sådan vara säljes, än tillsammans med väfnader, tändstickor o. s. v. Främst vänder han sig troligen dit, der han tror sig finna det största urval af den artikel han behöfver, följaktligen äfven, enligt min förmodan, sna rare dit, der såväl ryska som utländska fabrikater från olika länder äro sammanförda, än till ett upplag för uteslutande svenska varor, helst innan dessas godhet hunnit vinna allmännare erkännande. Ett sådant upplag skulle visserligen blifva af vida väsentligare nytta för att derifrån sprida varorna till andra försäljare, än genom den detaljhandel, som å detsamma kunde påräknas; men intill dess det visat sig, att de svenska varorna blifva begärliga på den ryska marknaden, vore det, enligt min åsigt, bättre att ej vedervåga de förlag och utgifter, som företaget måste medföra, utan i stället medelst dugliga handelsexpediter årligen utbjuda profver och insamla beställningar. I alla händelser torde statens mellankomst, för att åvägabringa ett dylikt företag, böra afstyrkas. För en eller annan artikel har jag varit benägen tro att upprättande af särskilda försäljnipgsmagasin skulle löna sig både i Petersburg och i andra betydligare ryska städer. Förnämligast syntes mig landtbruksredskap dertill egna sig, då dessa, af svensk tillverkning, i många fall till såväl godhet som pris torde stå i jemnbredd med, om ej framför, hvad andra länder hitsända samt sådan redskap tullfritt inkommer till Ryssland. Ett dylikt magasin var äfven nyligen på väg att komma till stånd i Petersburg, men strandade på producenternas ; obenägenhet att utlemna varor annorlunda än mot kontant betalning. Såväl här som i Riga har dock svensk redskap börjat blifva fördelaktigt känd samt vinna god afsättning. Den sistnämnda orten synes mig särdeles egna sig till att blifva en betydligare afnämare till dylikredskap, dels för dess närbelägenhet till Sverige och i egenskap af utgångspunkt för vidsträckta jernvägar till det inre, dels äfven emedan jordbrukaren inom Baltiska provinserna otvifvelaktigt långt bättre inser behotvet af god redskap, än den ryska bonden, som svårligen förmås frångå de enkla instrumenter af hemmagjord tillverkning, hvarnied han är van att bearbeta sin jord. Såsom upplysande i depna väg torde få anföras; att engelska redskaps-fabrikanter, som hålla upplag både i Odessa och i Saratow, den fruktbaraste delen af landet, fritt utlånat eller bortskänkt plogar och andra redskap, för att göra dem kända bland allmogen, utan att deraf skörda någon vinst. Än mindre framgång, om möjligt, hatva tröskverk och mer sammansatta maskiner haft inom södra Rysslands mest sädesproducerande trakter, der sådana så godt som ej begagnas, utan säden alltjemt uttrampas af hästar. Detta oaktadt har införseln af landtbruksredskap, hvilken år 1865 uppgick till ett värde af endast 196,000 rubel och dessförinnan alldeles icke omnämnes i tullredogörelserna, stigit år 1867 tilll. 1,426,000 samt år 1868 ända till 2,102,000 rubel. (Se bilagan AA. 1.) Hvad som för närvarande i främsta rummet utgör föremål för en ofantlig import tilll. Ryssland är jernvägs-materiel. Skulle Sveriges industri i denna gren ej ännu förmå täfla med andra länders om de större beställningarna, bör den dock med påpasslighet och . omtanke lyckas erhålla fördelaktig afsättning för vissa delar deraf, hvilka i större skala och till högre fulländning hososs tillverkas. Deribland må särskildt nämnas jernbroar, hvilka för betydliga summor årligen införskrifvas från England och Belgien, oaktadt transportkostnaden från dessa länder bör vara vida högre, än från Sverige. Det beräknas, att endast för rörlig jernvägs-materiel under; de senaste tre åren 45,000,000 rubel gått till . utlandet (se bilagan JZ 1) och beställnin: garna ärn alltiemt i tilltacrande Tlndear gama I;