Uti stadens boklådor äå OSCAR IL. LAMMS förlag har utkommit å 75 öre: Belönt prisskrift! Anvisning till Tändernas och Mannens Skötsel af D:r Wilh. Siiersen, Öfversättning af Tandläkaten G. Larsson. Blickar imenniskoandens fördolda lif q af Maximil. Perty. Öfversättning. Pris 2 Rdr 50 öre, Wilh. von Brauns Skinnsoffa. Svensk originalberättelse af L. J. Govenius. 35 öre, Guldmakeriets historia. Manuskriptet härtill insändt från Amerika; af C. I. L, Almqvist. 1 Rdr. Kriget mellan Sverge och Danmark åren 1808 ech 1800. Historiskt försök af General C. Meyer. 3 Rdr hologi och Religion jeller om den grekiska religionens ursprung och betydelse af Max Miller. Svensk bearbetning af Lektor M. Dalsjö. 75 öre. . — — Detta lilla arbete af den lärde Måx Miller erbjuder redan i sin författater Hain en borgenl att läsaren här skall finna myCket lärorikt och intressefullt. — (Dagligt Allehanda.) Den politiska Ekoromien; kortfattlig framställning af J, G. CourcelleSenevil, Öfversättning, 1,73. I Obs. 3 Aftonbladet nättines om döva ärbete: 1 Frankrike, säger författåren i sitt företal, börjar man numera känna, åll det för den bildade mannen I är on skåm ätt vara okunnig uti den politiska ekonomon. Mindre ofta än förr påstår man sig ega inI tigter idenna vetenskap, utan att hafva lärt sig den, I och man börjar ana, att det är svårt att lära sig I densamma, utan att studera don. Väl, om deta äfven gällde om de samhällsklasser ino vårt land, der den politiska tkohoiniens läror skulle utöfra det största inflytande: och fnedföra det största gagn! Ingen ställer ig Östraffad utom hörhåll för vetenskåpen. Fabrikanten, som försmår kemiens anvisI hingar, den handlande, som utan att den politiska I ekonomien lärt honom det, i sjelfva verket icko völ ) hvad han sjelf gör, plikta lika mycket för sin misstro mot civilisationer.o ITakttagelser rörande Folkskolorna i några främmande länder, af J. Wallin, Inspektör för Göteborgs Folkskolor. 1,50. Författaren, som för några år sedan al statsmedlen erhöll understöd, för att genom en resa i Danmark, Tyskland och Schweiz göra bekantskap medj dessa länders folkskolor, har i ofvanstående arbete I sökt uppställa en bild af det bättre och för våra skolor användbara, som kunnat uppletas uti del många skolor med deras mångfaldigt vexlande me-l toder, som lifligare anslagit hans iakttagelse. Han har trott sig sålunda kunna gifva en och annanj vink om huru undervisningen, på grund af erfarenhet från de främmande länderna, uti folkskolan bör bedrifvas. — — — (3925)