Aftonbladet – 16 maj 1870, sida 3

att så icke var; endast Hill, såsom familjen: förtrogna och man kan säga, vän, hade tillsvidare fått del deraf. Emily. och doktor Laken åto middag me oss; Jady Chandos och Ethel stannade upp: i östra ijgeln. Om jag undantar en viss tor af högtidlig stillhet, voro middagen och aftonen alldeles som de brukade. Hvarför sade du mig inte, att du är: er Keppe-Carew? frågade Emily tvärt, då v blifvit allena. Emedan jag inte är det. Prat! Din mor var det; och detta kar komma på ett-ut. Soöm guvernant tyckte jag det var bäst att ej låta någon veta, att jagvar af god familj. . Du tyckte som en liten toka då, Anna Keppe-Carews äro lika goda som vi, — många skulle säga bättre: Och derför lä jag väl få försona mig med föreställningen att du blir gift med min bror. O, att ni kunde detta! Och glömma att du har varit en guvernant. Nå, nå, kära barn; jag har aldrig tyckt illa om dig, snarare tvärtom; men i alla fall är det inte alldeles rätt att du skall taga försteget framför oss alla, som du kommer att göra då du blir Harrys hustru. Det skall jag aldrig; nej, det skall jag aldrig göra. Hon började storsrkatta, — åt min enfald, som hon yttrade sig till doktor Laken, då han i detsamma kom in. Det blef kallt -mot natten, och då jag kom in i mitt ram för att gå till hvila, brann en klar eld i spiseln — till följd af Hills befallning, derom var jag säker. Jag oförståndiga flicka! Trots min naturliga fallenhet för att vara enkel, trots min allvarliga önskan ätt alltid så förblifva, kunde jäg lik