Om nyttan af fyrskepp. Till redaktionen af Aftonbladet. Aftdnbladet har för den 29 sistl. April en artikel med ofvanstående rubrik, undertecknad S. J. A., deri skarpt klander framkastas öfver att de tre fyrfartygen Finngrundet, Grundkallen och Svenska Björn då ännu ej blifvit utlagda på sina resp. stationer. (Det förstnämnda hade afgått dagen förut, den 28, och de båda andra afgingo tre dagar derefter, den 2 Maj, för att utläggas.) Vissa s. k. bänkbestick, göras äfven i samma artikel om förmenta olyckor, som möjligen häraf kunna uppstå för en sjöfarande, under tillägg, att åtskilliga hamnar vid Bottenhafvet redan länge varit öppna för segelfariyg och sådana både anländt till och afgått derifrån...... Vi kunna i dag underrätta hr 8. J. A., att ångfartyget Norrland, som i dag återkommit från en resa norrut, för att om möjligt framkomma till Umeå, har haft mycken is att kämpa emot. Is låg indrifven i Jernäs hamn, der fyrfartyget ;Sydostbrottet qvarlåg. Ångfartyget Thule, som ej kunnat för is framtränga till Wasa, återvände till Holmsund för att strax derefter utbogsera Sydostbrottet på sin station; men blef i Holmsund kringhvärfdt af isen. Den nordostliga vinden hade lösryckt ismassorna från Bottenviken och nedfört dem i Bottenhåfvet, så att då ångfartyget Norrland i förgår ämnade angöra fyrfartyget Finnrundet (just samma fartyg, som hr X. J. A. klanrar hafva kommit för sent ut den 29 April), kunde ångfartyget ej framkomma dit för drifis, utan måste hålla längs svenska landet. Vi veta ännu ej om sistnämnda fyrfartyg tagit någon skada af isen; men åtminstone har det ej kommit ut för sent, tvärtom för tidigt. SENT EST ETS SKAROR ANN ERE NTE