Aftonbladet – 14 maj 1870, sida 3

ATA e AE HAISKG HAMVTALUTES TOD, Al — Mankell, Anteckningar rörande finska armens och Finlands krigshistoria. — Framtiden. — Nordiskt medicinskt arkiv. — Grähs, De frivilliga sjukvårdsföreningarnes exposition och konferens 1867. — Litteraturoch konstnotiser. Den norska litteraturen år 1869. HI. En sällsynt, ja sedan N. Treschows dagar väl knappt sedd, företeelse i den norska litteraturen är en filosofisk bok på hela femton ark, nemligen: En Episode under Forhandlingarne mellem Tro og Viden af professor M. J. Monrad. Framkallad af de föreläsningar, som den danske filosofen R. Nielsen höll i Kristiania år 1867: Om Hindringer og Betingelser for det aandelige Liv i Nutiden,, hvari han isynnerhet sökte utveckla sin bekanta lära om den absoluta skiljaktigheten mellan tro och vetande, gör Monrads bok en stark opposition mot denna teori och slutar med att framställa, såsom författaren sjelf kallar det, en prolog till en blifvande teori om trons förhållande till vetandet. Teologien har år 1869 blott haft ett enda vetenskapligt verk att uppvisa, nemligen 2:dra delen af professor C. P. Casparis såsom universitetsprogram utgifna: Ungedruchte, unbeachtete und wenig beachtete Quellen zur Geschichte des Taufsymbols und der Glaubensregel, ett arbete, som stöder sig på skarpsinniga och omfattande vetenskapliga forskningar. Det bildar ett sidostycke till samme författares för 2 år sedan utgifna verk om Nadverens Indstiftelseords gudstjenstlige Historie fra det femte Aarhundrede at indtil vore Dage och är likasom detta förnämligast riktadt mot grundtvigianernas starka framhållande af den s. k. apostoliska trosbekännelsen såsom den, hvilken, öfverallt likalylande och öfverallt gällande, i deras tanke skall ha utgjort det egentliga konstituerande elementet i den kristna kyrkan. Genom att redogöra för de många, till en del mycket väsentliga modifikationer, den ifrågavarande ormeln har undergått under tidernas lopp ch i de särskilda kyrkosamfunden, har nu rof. Caspari sökt bevisa den grundtvigianka uppfattningens historiska ohållbarhet. — Resten af de teologiska skrifter, som utkomnit under året, ha blifvit framkallade af ärskilda anledningar. Deras antal är, såvidt ag kunnat se, blott två, nemligen: Om Meighedsraad., referat af föredrag och för-! EINE EEE