STOCKHOLM den I4 Maj. Riksda i? mudstjenst har I uag blifvit afelutad med på P7 otorkyrkan ech pletum plenorum -utKSSALeD, Gudstiensten, som började något efter kl. Il, bivistades af konungen, kamrarnes ledamöter, statsrådets medlemmar, stater och kårer, m. fl. Predikan hölls af kyrkoherden. Witt, som till text valde Pauli andra epistel till Korinthierna 3 kap. 17 vers., så lydande: Herren är en ande; der nu Herrans ande är, der är frihet.. Med anledning af denna text visade talaren, huru endast den frihet, som är af Herrans ande, är den rätta friheten, emedan menniskan endast, när hon af denna ande blifvit frigjord från begärens och sjelfviskhetens träldom, kan verka för Guds rike på jorden — den enda verksamhet, hvars frukter äro. oförgängliga. Han tillämpade detta på det borgerliga samhället och uttalade en önskan och förhoppning, att denna riksdag måtte hafva gjort någon nytta, samt slutade med att nedkalla Guds välsignelse öfver dess nu afslutade arbete. Kamrarnes ledamöter begåfvo sig derefter till rikssalen. En kort stund efter det de intagit sina platser infunno sig på kungl. läktaren den kungl. familjens medlemmar med sin uppvaktning, och straxt derefter begaf sig konungen till rikssalen, åtföljd af statsrådets ledamöter, norska statsministern, högsta domstolens ledamöter, serafimerriddare och öfriga, som i dylika processioner bruka deltaga. Sedan konungen intagit tronen och riksmarskalken äskat ljud, framträdde etter hvarandra kamrarnes talmän och höllo sina afskedstal, hvarefter chefen för civildepartementet, statsrådet Adlercreutz, uppläste riksdagsbeslutet. Sedan riksmarskalken derefter ånyo äskat ljud, höll konungen följande