Aftonbladet – 13 maj 1870, sida 3

RIKSDAGEN Måndagens plenum i Första kammaren, som fortsattes kl. 6 på e. m., upptogs till större delen af diskussionen öfver länefrågan. Statsutskottet hade i sitt betänkande JV 77 före. slagit upptagandet af ett temporärt lån 8,500, rdr till bestridande Af de vid dennä riksdag beviljade jernvägsanslag samt inlösande af riksgäldskontorets år 1870 och 1871 förfallande obligationer. Frih. Funck yrkade i enlighet med sin inom utskottet afgifna reservation upptagandet af ett fonderadt lån å 40,000,000 rdr till bestridande af de vid denna riksdag beviljade jernvägsanslag samt för fullbordandet af norra och östra stambanorna och inlösandet af 1867 och 1869 års jernvägslån. Fondräntan skulle bestämmas till 4!, proc. och amorteringen ske på 40 år. Under åren 1870 och 1871 skulle obligationer icke utsläppas till större belopp än högst 10,000,000 rdr. Friherre Stjernblad yrkade bifall till sistnämnda förslag, med den förändring, att ordet upptaga måtte utbytas mot upplägga, att för närvarande endast 8,500,000 rdr af hela summan måtte upptagas, och att räntan måtte bestämmas till högst 5 procent. Hr Berger gillade frih. Stjernblads förslag, såvida det tillägg gjordes, att amorteringen icke skulle börja förr än 10 år efter obligationernas utsläppande. Hr Rydin yrkade bifall till frih. Stjernblads förslag; med den förändring att lånesumman måtte bestämmas till 35,000.000 rdr och det närvarande beloppet inskränkas till 7,000,000. Lånet borde nemligen endast användas till jernvägarne och icke till betäckande af en befintlig statsbrist. Denna borde fyllas genom hönde af bevillningen och icke kastas på framen. Frib. vy. Essen godkände äfven förslaget om det större lånet, men ville att det äfven till en del skulle få användas till understöd åt enskilda jernvägsbolag och yrkade derföre den förändricg i ordalydelsen, att i stället för till bekostande af norra och östra stambanornas fullbordande måtte stå till blifvande anslag för jernvägsbyggnader. Med sistnämnde talare förenade sig hr De Mar6. För bifall till det större lånet talade för öfrigt statsrådet v. Ehrenheim samt hrr Rydqvist, v. Schwerin, Wern och Bildt. För återremiss talade grefve Henning Hamilton och hr Nordström, hvilka gillade upptagandet af ett större lån, men icke kunde förena sig med något af de framställda förslagen i fråga om sättet. Såsom skäl för upptagandet af ett större fonderadt statslån framställdes hufvudsakligen nödvändigheten af att få statens finanser bättre ordnade och olämpligheten i detta hänseende af att tid efter annan upptaga smålån. För upptagandet af ett mindre lån talade hrr Nordenfelt, Charles Dickson, Tornerhjelm, C. G. Mörner, 0. Mörner, Ekenman, Sprengtorten och Trolle. Såsom skäl anfördes på löna sida, dels att upptagande af ett större lån, då kostnaden för de beslutna jernvägsbyggnaderna ännu icke var bestämd, skulle vara olämpligt, och att man genom ett sådant lån skulle gifva alltför mycket på hand åt de bredspåriga banorna, dels att det på detta sätt skulle blifva omöjligt att motstå påtryckningen af de enskilda bolagen. dels att genom en så stor tillgång på penningar enningvärdet skulle falla och misshushållning befordras. I enlighet med grefve Henning Hamiltons I hemställan fattade kammaren icke på en gång beslut om hela första punkten af betänkandet, utan endast om första delen af densamma som angick lånebeloppet. Vid anställd votering segrade I frih. Stjernblads förslag med den af frih. v. Essen I föreslagna modifikationen med 66 röster mot 36, I hvilka voro för bifall till utskottets förslag. I Derefter diskuterades frågan om den ränta, som I borde i obligatiorerna föreskrifvas. Hrr Wallenberg, Bildt, Tersmeden och Hasselrot yrkade att räntan skulle bestämmas till 4!, procent, hvaremot frih. Stjernblad vidhöll sitt yrkande, att I hon måtte bestämmas till högst 5 procent. Med I honom förenade sig hr v. Möller. På den förstnämnda sidan ansåg man att man ej borde genom att bestämma en så hög ränta som 5 procent bidraga Itill att hålla räntån i allmänhet i landet hög, hvaremot man på andra sidan anmärkte, att 5 proI centsobligationer skulle blifva begärligare, och att I man hos oss icke är van vid lägre ränta. Vid J anställd votering mellan frih. Stjernblads förslag loch hr Wallenbergs antogs det förra med 48 röIster mot 31. Genom förkastandet af 1:sta punkten af utskottets förslag var lånefrågans utgång inom denna kammare i bufvudsaken afgjord. Den 2:dra punkten i betänkandet, föreslående såsom alternativ upptagandet af de erforderliga medlen mot per: petnuella räntor, förskrifna i guld, förkastades följ aktligen i alla sina särskilda momenter utan dis kussion. Grefve C. G. Mörner reserverade sig emot beslutet och anmärkte, att grundlagen väl medgifver, att då ett förslag består af flere delar tramställa särskild proposition på hvarje del, mer icke att, såsom här skett i fråga om 1:sta punk: ten af betänkandet, sönderstycka en mening och I besluta särskildt öfver hvardera delen. : Statsutskottets memorial n:r 81, hvaruti anmäl deg att frågan om