Aftonbladet – 11 maj 1870, sida 3

des kunde läta hela frågan atidunsta. Särskilda utskottets sammanjemkningsförslag anledning åf kamrarnes;olika beslut i den del af samma utskotts betänkande angående reorganisation af rikets försvar, som angick båtsmansinrättningen, afslogs på yrkande af hr Palander, utan votering: rn Tisdagen den 10 Maj. Under detta sammanträde föredrogs och godkändes en stor mängd ärenden utan egentlig diskussion. Dessa voro: Statsutskottets memorial n:r 88, med förslag till samrmänjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande förändring af uppvärmningsoch TöftvoklitigsanStälterna i Fagtrarges 8essionsrum, och nr 5) med försläg till voteringsPoggeion, i anledning af kamrarnes skiljaktiga eslut, i fråga om upptagande af ett jernvägslån; bevillningsutskottets memorial n:r 15, likaledes innefattande förslag till voteringspropositioner om vissa frågor rörande postväsendet. Statsutskottets mem. n:r 85, med förslag till de stadganden, angående riksgälds töntörets skölder och fordringar, som böra införas i det nå reglementet för detta verk, samt n:r 36, med dito till dito i riksgäldskontorets reglemönte, ahgående de vid föregående riksdagar Beviljade, Ink äbbt icke utbetald statsbidrag; bevillningsutskottets betänkande n:r 13, ang. bibehållandet af oförändrade tullsatser å artiklarne bränvin och svrit, sether och sether spirituosus samt ättika, samt n:r 14, ang. beräkningen af tull-, post-, stämpelpappersoch bränvinsbränningsmedlen, hänvisande vi till den i tidningen redan intagna redogörelse för den öfver beräkningen af -bränvinsbränningsmedleh förda diskussion; samtnansatta bevilningsoch lagutskottets utlåtande nir 1, afstyrkahde väckt motion angående rättighet för kommimalnätnnd och Hvätje ledamot deri att anställa beslag och åtal vid ölofig försäljning af bränvin; lagutskottets ttlåtanden nir 49-52, afstyrkande väckta Motioner om förändrad lagstiftning angående inannens målsmansrätt för hustrun, äktenskapsförord och morgongåfva; om Sådant tillägg till 1 8 2 mom. af k. förordningen den 14 April 1866, om jords och lägenhets afstående för allmänt behof, att jerntrådsvägar måtte erhålla samina rätt i åfseende på expropriation som elektriska telegrafen; om skyldighet för domstolar, embetsverk och tjenstemän att till pröfning upptaga handlingar, som direkte med posten till dem insändas, samt om antagande af taxeringsvärdet såsom grund för iördelning af räntor och andra onera inom hemman; statsutskottets memorial n:r 82, med förslag rörande aflöningen för de tjenstemän och vaktbetjente, som vid kommande Fia dagar varda hos kamrarne och utskotten samt i riksdagens kansli anstälde, samt n:r 83, ang. en gratifikation åt statskommissarien Bruno Johansson; sammansatta bankooch lagutskottets memorial n:r 4, angående arvoden åt den hos utskottet anstälda kanslibetjening; samt slutligen kanslideputerades memorial n:r 3; ang. de riksdagshandlingar, som före riksdagens slut icke hunnit tryckas eller till expedition befordras. Till handlingarne lades: Andra kammarens tillfälliga utskotts n:r 5 utlåtande n:r 2, med anmälan att utskottet före riksdagens slut icke varit i tillfälle att afgifva utlåtande öfver hr Mankells motion, ang. utarbetande och framläggande af en fullständig plan för rikets fästningsväsende; samt sammansatta bankooch lagutskottets utlåtande n:r 3, i apledning af riksdagens år 1869 församlade revisorers, i deras berättelse ang. riksbanken gjorda framställning, att medel ingatta på deposision mot ränta måtte, oansedt depositionsbeviset förkommit, varda till vederbörande deponent utbetalde, samt angående allmänna föreskrifter för lylika fall. En temligen långvarig öfverläggning uppstod, ned anledning af statsutskottets utlåtande n:r 80, om afstyrkte grefve Sparres motion om indragning af styrelsen för statens jernvägsbyggnader. Emot utskottets förslag hade hrr C. Ifvarsson ch Key reserverat sig och föreslagit, att riksdasen måtte i skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes illse huruvida icke styrelsen för statens jernvägsyggnader må kunna indragas, och utförandet af jerörda byggnadsarbeten åt styrelsen för statens ernvägstrafik öfverlemnas, samt att K. M:t behaade till nästa riksdag i ämnet aflåta den framtällning, hvartill förhållandena finnas föranleda. Grefve Sparre, som började diskussionen, fann let vara märkvärdigt att utskottet, efter. den af letsamma lemnade utredningen och sedan jernägstrafikstyrelsen förordat byggnadsstyrelsens inragning, likväl kommit till det resultat att moionen icke måtte till någon åtgärd föranleda. irefven kalfatrade vidare ganska skarpt byggnadstyrelsens i betänkandet refererade utlåtande i rågan, finnande deri bevis på en hög grad af ineniörs-fåfänga och öfvermod, samt anmärkte, att ast nu, när riksdagen beslutit anläggandet af två tambanor, just nu vore tiden inne att beslutal yggnadsstyrelsens indragning, om det eljest borde ke. Såsom bevis på önskvärdheten, ja nödvändigeten att vidtaga denna anordning, erinrade tal. m Hon han vid ett föregående tillfälle anfört, emligen det alltför höga pris, till hvilket våra tambanor blifvit byggda, Sjemförelse med de en-J: kilda banorna, finnande det vara ohyggligt, fasansäckande, nedslående att de förra i medeltal kosta 50,000 rdr mer pr mil än de senare. Yrkade bill till reservationen. Hr Key kompletterade grefve Sparres kritik af yggnadsstyrelsens utlåtande och anmärkte, med nledning af styrelsens förmenande, att en chef) ke skulle kunna åläggas ansvaret för jernvågar-: es både byggande och trafikerande, enär han ej; an ega tillräcklig insigt i båda dessa omfattande ; renar af förvaltningen, att med lika stora skäl orde man icke hafva en öfverbefälhafvare för en ! rmå, enär det är omöjligt för honom att lika väl ! ch fullständigt känna till infanteriet, kavalleriet !l I t ch artilleriet, utan borde man till ett fältslag välja I öfverbefälhafvare för hvardera vapnet. Yrkade fall till reservationen. Hr Hierta, som icke framstälde något yrkande, såg jernvägarnes åyra anläggningskostnad mindre : ero på vederbörande styrelser än på den i all-l! änna tänkesättet från början gängse öfvertygel1 ;n och den blinda beundran, med hvilken reprentationen omfattade jernvägsbyggarne, hvilka , lefvo ansedda som trollkarlar. Sedan nu en vär i ntlig förändring inträdt i detta hänseende, sean man nu sett att äfven andra kunna bygga jernl igar i vårt land och kunna bygga dem bra och 1 illigt, skulle byggandet af statens jernvägar nödas att derefter rätta sig, och samma resultat skulle unna uppnås, äfven om utskottets förslag icke szulle bifallas. Civilministern Adlercreutz. Med anledning af f det skäl för styrelsernas sammanslående, att full fverensstämmelse dem emellan icke skulle råda, tan att trafikstyrelsen måste vidtaga betydliga ;irändringar med de bandelar hon från byggnads;yrelsen mottoge, anförde tal. tvenne förteckninar, som visade, att de å banorna vidtagna förndringar vore betydligt mindre efter styrelsernas kiljande än förut, och i allt fall beroende af trakens växande fordringar. För att gendrifva påjåendet om våra stambanors dyra anläggningsostnad anstälde tal. en vidlyftig undersökning för tt med siffror visa, dels att de hos oss och delvis fven i Norge byggda jernvägarne i allmänhet ej äro illigare, så att då våra stambanor kosta 870,000 dr, kostar en norsk smalspårig bana 820,000 rdr, vöpings—Hultsoch Gefle—Dalabanorna, bredåriga, men med lättare skenor, öfver 730,000 rdr ,000 rdr dyrare än södra stambanan), de skånska ibanorna med lättare öfverbyggnad 550,000 rdr ch Herrljungabanorna 530,000 rdr, dels ock att e utländska statsbamorna äro betydligt dyrare än e svenska, så att de preussiska kosta 1,400,000— ,100,000, de franska och holländska öfver 2 mill., e engelska ännu dyrare, samt de seeländska