Aftonbladet – 10 maj 1870, sida 2

STOCKHOLM den 10 Maj. Den lifligt omtvistade frågan em norra stambanans spårvidd fann i går sin slutliga lösning, hvilken utföll så, att frågan — icke fick någon lösning. Båda kamrarne läto nemligen bero vid den från statsutskottet inkomna anmälan, att frågan hade förfallit till följd deraf att kamrarne stannat i skiljaktiga beslut. I båda kamrarne afgåfvos eiellertid kraftiga protester mot den Uppfattning af den formella sidan at saken, som gjort sig gällande inom statsutskottet, ehuru man ansåg sig icke böra framställa något deremot stridande yrkande. Å hrr A, O. Rachs och Hedins sida, hvilka, den förre i första och den senare i andra kammären, med största eftertryck hölle på den åsigten, att tvisten hade bort slitas genom samfäld votering, motiverades beslutet, att falla undan för den motsatta meningen, med yttranden, som häntydde på det kända förhållandet att denna mening omfattades af -talmärnen och att man således haft att förvänta en propositionsvägran. Grefve Henning Hamilton, som lät förstå att han icke gillade den behandling ärendet rönt, ansåg sig icke böra framställa och motivera något deremot stridande yrkande derföre, att det icke var första kammaren som beslutit något vilkor vid anslaget, och det icke hade försports att andra kammaren påyrkat Hågon samfäld votering. Hr Lyttkens förklarade åter i andra kammaren, att orsaken hvarför han icke framställde något yrkande var dels den öfvertygelse han hyste, att regeringen skulle respektera och gå till mötes den af en faktisk majoritet Mom riksdagen uttalade åsigt, dels kännedomen derom att frågan skulle kunna genom motioner upptagas vid nästa riksdag, innan äonu några arheten å norra stambanan hunnit påbörjas Det är stor anledning antaga att det var detta betraktelsesätt som gjorde sig gällande hos maJoriteten inom andra kammaren och hade till följd att man ansåg onödigt att nu framkalla och årifva till det yttersta en förmtvist. Den enda punkt, som återstod oafgjord af det särskilda utskottets förslag med anledning af don Palanderska motionen rörande sjöförsvaret, afgjordes i går afton på sådant sätt, att det särskilda utskottets förslag till sammanjemkning af kamrarnes skiljakt iga beslut rörande båtsmanshållet blef af båda kamrarne afslaget. Motionen kommer således icke. att föranleda någon som :helst åtgärd från riksdagens sida. Att-den gjort gagn genom att rikta uppmärksamheten åt detta håll lider likväl icke något tvifvel, öch att sluta af hr sjöministerns yttranden såväl i gär afton som vid föregående tillfällen, äro eller blifva flere af de i motionen berörda ämnen föremål för regeringens pröfning oaktadt någon framställning från riksdagen icke kommit till: stånd, Vid början afdagens förhandlingar i kamrarne verkställdes några samfällda voteringar. De voro fyra till antalet och utföllo, såsom man skall finnar besluten rörande dem alla i öfverensstämmelse med den äsigt, som omfattats af andraj kammarens majoritet. Vi redogöra här för omröstningsresultaten: .1:sta omröstningen; Med 135 röster (27 i första och 108 1: andra kammaren) mot 126 (78 i torsta och 48 i andra kammaren) afstog8 K. M:ts proposition, att riksdagen måtte medgifva det Göta kanalbolag skulle ega att af bolagets till säkerhet för kanalens framtida underkåll i riksgäldskontoret innestående fond, 140,889 rdr rmt, lyfta 100,000 rdr för att användas till betalning af bolagets aktier i Kinda kanalbolag, mot det att Göta kanalbolag i stället uti riksgäldskontoret deponerade sina 1000 aktiebref i Kinda kanalverk å sammaniagdt enahanda belopp och med rättighet för Göta kanalbolag att, i stället för räntan å ofvanberörda 100,000 rdr, lyfta fallande utdelningar på dessa aktier samt att framdeles, ifall omständigheterna dertill föranledde, åter i riksgäldskontoret insätta sagda penningbelopp mot aktiebrefveas utbekommande. Minoriteten röstade för bifall till den kongl. propositionen. . 2:dra omröstningen. Med 135 röster (23 i första och 112 i andra kammaren) mot 131 i första och 46 i andra kammaren) biölls den af bankoutskottet föreslagna förhöjning af fonden för utlåning med omsättiingsrätt till 10,000,000 rdr. Minoriteten ville bibehålla fonden vid dess nuvaratide belopp, 9,600,000 rdr. . 3:dje omröstningen: Med 150 röster (21 i :sta och 129 i 2:dra) mot 118 (83 i 1:sta ch 32 i 2:dra) bifölls den af bankoutskotl et föreslagnå kreditivrätt i riksbanken för . k. folkbanker. Minoriteten röstade för afslag. Hi 4:de omröstningen: Med 133 röster (17 i sta och 116 i 2:dra) mot 131 (90 i I:sta ch 41 i 2:dra) beslöts bibehållande af den bankoreglementet förekommande bestämnelsen om den s. k. respitmånaden vid inetalning af lån med omsättningsrätt. Kamrarne hafva derefter bland anat fastställt beräkningen af de extra-ordi: arie inkomsterna för nästkommande år, i öf; erensstämmelse med bevillni: -utskottets rr HE RAR AGN